Foto: SGI
Undersökning och datautvärdering
För att kunna bedöma i vilken utsträckning ett område behöver efterbehandlas är det viktigt med väl planerade provtagningar där syftet är tydligt. Dessutom krävs det att fältundersökningarna har hög kvalitet och att de osäkerheter som följer med provtagningen hanteras korrekt.
Vanligtvis undersöker man ett förorenat område stegvis. Man börjar med att undersöka området översiktligt, med ett begränsat antal prover i jord och vatten. För dessa prover analyserar man många olika ämnen. Det är vanligt att inledande undersökningar utförs som riktad provtagning. Det innebär att proverna främst tas där man misstänker spill och läckage, det vill säga vid misstänkta så kallade "hot spots". Men det finns också andra angreppssätt som kan användas. Den översiktliga undersökningen ska framför allt svara på frågorna: Är området förorenat? Vilka föroreningar förekommer?
Beroende på resultatet kan man sedan gå vidare med mer detaljerade undersökningar. Syftet med dessa är att bedöma föroreningens utbredning, att uppskatta mängden förorening samt att bedöma om och hur föroreningar sprids. De detaljerade undersökningarna ger underlag till nästa steg i kedjan: riskbedömning.
Läs mer om att planera en provtagning med lämpligt antal prov och lämplig placering av provtagningspunkter.
Läs mer om vad en provtagningsplan ska innehålla och om provtagning, fältmätningar och laboratorieanalyser här.
Datautvärdering
Genom att analysera och tolka tillgängliga data får man ett underlag för att uppskatta halter, utbredning, mängd samt spridning av föroreningen. Denna information används sedan för att bedöma risker för människa och miljö.
Eftersom tekniska och ekonomiska begränsningar ofta gör att dataunderlaget är magert är det nödvändigt att utnyttja dataunderlaget så effektivt som möjligt. Därför är det ofta lämpligt att använda statistiska metoder vid utvärderingen. En korrekt utförd statistisk dataanalys gör utvärderingen mindre subjektiv och ger ett ramverk för att kvantifiera och beskriva osäkerheterna. Kombinationen av expertkunskap och statistik blir ett mycket effektivt verktyg.
Vid utvärdering av data kan man göra två typer av fel: Typ I-fel innebär att felaktigt friskriva ett område som egentligen kräver efterbehandling. Typ II-fel innebär att ett område efterbehandlas i onödan. Med statistiska metoder kan man kvantifiera risken för att göra båda typerna av fel. Hur riskerna kvantifieras beror på beslutsfattaren, miljö- och hälsoriskerna, saneringens kostnader och nyttor samt hur dessa värderas.
Läs mer om arbetsgång och praktiska aspekter vid datautvärdering.
Det är viktigt att kvalitetskontrollera beräknad statistik för en datamängd. Rimligheten måste alltid kontrolleras med hjälp av överslagsberäkningar eller liknande.
Läs om nästa steg Riskbedömning.