Riskvärdering

I arbetet utgår man från de övergripande åtgärdsmålen och från resultaten av undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Under riskbedömningen har man klarlagt behovet av riskreduktion för hälsa och miljö – både på platsen, i omgivningen och vid genomförandet av olika efterbehandlingsåtgärder. Åtgärdsutredningen har belyst hur efterbehandlingen kan genomföras, vad som kan uppnås och till vilken kostnad.

Här, i riskvärderingen, gör man en avvägning mellan de olika åtgärdsalternativens miljömässiga, tekniska, ekonomiska, juridiska och sociokulturella konsekvenser. Man kan till exempel beakta hållbar utveckling, teknisk lämplighet, kostnadseffektivitet, samhällsekonomi och behov av framtida restriktioner eller övervakning. Dessutom tar man hänsyn till sociokulturella aspekter som exempelvis rekreationsvärden, rättviseaspekter samt estetiska och psykologiska faktorer. Det är viktigt att man alltid tar hänsyn till tidsaspekter, särskilt långtidsperspektivet, samt vilka osäkerheter som finns och hur stora de är.

Riskvärdering genomförs i de flesta efterbehandlingsprojekt, i någon form, men omfattningen och ambitionsnivån anpassas till det aktuella objektet. Arbetet mynnar ut i ett åtgärdsalternativ som man förordar samt mätbara åtgärdsmål. Detta utgör ett underlag för beslut. Notera att riskvärderingen ger underlaget, men inte själva beslutet.

Riskvärderingen bör utföras i nära samråd mellan huvudman, tillsynsmyndighet och andra berörda, i vissa fall också allmänheten. Angreppssättet bör vara så brett som möjligt. Inledningsvis definierar man ett antal urvalskriterier som tillsammans ska ge en så komplett bild som möjligt av respektive åtgärdsalternativ. Urvalskriterierna viktas, värderas och vägs samman för respektive alternativ. Detta kan göras kvalitativt eller kvantitativt. Ofta används poäng, men även andra mått förekommer.

Att hitta en balans mellan olika värderingsgrunder är en viktig uppgift i arbetet. Värderingarna som görs måste hålla sig inom gällande lagstiftning, men olika aktörer kan ha delvis olika syn på värderingsfrågorna. Målet bör vara att man genom diskussioner når en samsyn i projektet. En avvägning som ofta måste göras är den mellan nyttan av saneringen och kostnaderna för denna. Även negativa miljöeffekter av själva efterbehandlingsåtgärden kan behöva vägas in, t.ex. utsläpp av växthusgaser samt effekter av energianvändning och förbrukning av naturresurser.

Ibland behöver riskvärderingen fördjupas och kompletteras. Då kan andra metoder och verktyg vara användbara, t.ex. livscykelanalyser (LCA).

Läs om nästa steg Projektering och åtgärder.