Frågor och svar - åtgärder

Underlaget till frågor och svar utgörs av frågeställningar kopplade till verkliga objekt och beskriver ofta en komplex situation. Frågorna och svaren har därför i flera fall förenklats och/eller modifierats för att bli begripliga och fungera som exempel. 

Genomförande

Länshållningsvatten

• Hantering av länshållningsvatten

  Publicerad 15 februari 2024

  Hur brukar man hantera länshållningsvatten i olika saneringsprojekt? Brukar man utgå från vilka nivåer recipienten klarar eller tar man också hänsyn till bästa möjliga teknik och vilka nivåer som är möjligt att rena ner till?

  SGI:s synpunkter

  SGI hänvisar i första hand till rapporten Länsvattenhantering vid markarbeten i förorenade områden – Handläggarstöd för tillsynsmyndigheter (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2021). Rapporten omfattar olika frågeställningar som kan vara aktuella när länshållningsvatten ska bedömas och hanteras vid avhjälpandeåtgärder och andra markarbeten inom förorenade områden. Rapporten beskriver även bland annat lagstiftning, viktiga frågeställningar att beakta, de vanligaste reningsmetoderna och förslag på kontroll och uppföljning. I bilaga till rapporten finns exempel på riktvärden från några olika kommuner/aktörer, dels i en tabell där riktvärden redovisas, dels i två tabeller med riktvärden för olika typer av recipienter.

  Vi anser att det är viktigt att ta hänsyn till under vilka förutsättningar de olika exemplen på riktvärden gäller. Till exempel är det skillnad på att släppa utgående/renat länshållningsvatten till avlopps-/dagvattensystem eller direkt till vattendrag.

  Vi bedömer att problem med länshållningsvatten ofta är kopplade till jordpartiklar som i suspension transporteras med vattnet med grumling av recipientens vattenmassa eller sedimentation på känslig recipientbotten som följd. I ett förorenat markområde kan partikelbundna föroreningar och i vissa fall lösta organiska ämnen eller metaller förekomma i länsvattnet.

  Vi anser också att det är viktigt att, redan i ett tidigt projektskede, fokusera på recipientens känslighet och genomföra en riskbedömning av påverkan från ett förorenat länshållningsvatten. Recipientens känslighet och behov av skydd mot främmande ämnen och partiklar, på såväl kort som lång sikt, är avgörande för om, och i så fall hur, länshållningsvattnet ska renas. Recipientens känslighet är ofta beroende av årstid samt flöden/omsättning och exempel på skyddsobjekt är dess flora och fauna samt känsliga bottenstrukturer (t.ex. lekbottnar för fisk).Vi menar även att man bör undvika hög belastning sett till mängden förorening som släpps ut (Fröberg et al., 2021).

  Tillvägagångssätt inför och vid schaktning samt eventuella förebyggande åtgärder har stor betydelse för länshållningsvattnets karaktär och en hydrogeologisk bedömning är viktig för att rätt kunna dimensionera för de förväntade vattenflöden som behöver tas om hand vid schakter. Om man avsänker grundvattnet före schakt och kontinuerligt återfyller stora schakter kan mängden länshållningsvatten minskas och pumpning av länshållningsvatten direkt i schaktgropen i samband med grävning kan leda till mycket höga halter av finpartiklar i länsvattnet.

  Vi anser att man, som vid all efterbehandling, behöver utföra en sammantagen riskvärdering av den aktuella åtgärden/platsen där man utöver miljönyttan och behovet av riskreducering även värderar vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt

  Referenser

  Länsstyrelsen Västra Götaland (2021). Länsvattenhantering vid markarbeten i förorenade områden – Handläggarstöd för tillsynsmyndigheter.

  Fröberg M, Wernersson A-S, Hermansson S och Bengtsson H, 2021, Bedömning av förorenade områdens belastning på yt- och grundvatten, Statens geotekniska institut, SGI, Linköping