Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Frågor och svar - åtgärder

Här publicerar vi svar på frågor om åtgärdsfasen. Materialet baseras på frågor som kommit till oss från Naturvårdsverket, länsstyrelser och kommuner.

Underlaget till frågor och svar utgörs av frågeställningar kopplade till verkliga objekt och beskriver ofta en komplex situation. Frågorna och svaren har därför i flera fall förenklats och/eller modifierats för att bli begripliga och fungera som exempel. 

Genomförande

Länshållningsvatten

  • Hantering av länshållningsvatten
    Publicerad 17 augusti 2020

    Reviderad 5 oktober 2021

    Hur brukar man hantera länshållningsvatten i olika saneringsprojekt? Brukar man utgå från vilka nivåer recipienten klarar eller tar man också hänsyn till bästa möjliga teknik och vilka nivåer som är möjligt att rena ner till?

    SGI:s synpunkter

    SGI hänvisar i första hand till rapporten Länsvattenhantering vid markarbeten i förorenade områden – Handläggarstöd för tillsynsmyndigheter (Länsstyrelsen Västra Götaland) som omfattar olika frågeställningar som kan vara aktuella när länshållningsvatten ska bedömas och hanteras vid avhjälpandeåtgärder och andra markarbeten inom förorenade områden. Rapportens syfte är i första hand att fungera som ett handläggarstöd för tillsynsmyndigheterna. I rapporten lyfts principerna att i första hand förhindra och minska mängderna vatten och därefter hantera det vatten som ändå kan uppstå på ett miljömässigt godtagbart sätt, i första hand lokalt på plats om detta är den bästa lösningen, vilket illustreras av ”länsvattentratten” (se rapportens figur 2.1). Vidare avhandlas lagstiftning, ärendehantering (checklista), viktiga frågeställningar att beakta, exempel på de vanligaste reningsmetoderna, förslag på omfattning för kontroll och uppföljning, ett resonemang kring projektens storlek och minimikrav för små projekt, metodik för bedömning av recipienten samt arbetsgång för bedömning av verksamhets påverkan på vattenförekomstens status utifrån vattendirektivets icke försämrings-princip.

    Det finns även en något äldre rapport från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) om hantering av länshållningsvatten i anläggningsprojekt där det ges en allmän beskrivning av hur man kan bedöma insatser för rening av länshållningsvatten. Reningstekniker beskrivs och även upphandling berörs i rapporten. Rapporten fokuserar på länshållningsvatten som avleds till någon form av reningsutrustning och det är främst avskiljning av partiklar som beskrivs.

    SGI har i tidigare korttidsstöd lyft att i de flesta anläggningsprojekt är problem med länshållningsvatten kopplade till jordpartiklar som i suspension transporteras med vatten, varvid exempelvis grumling av recipientens vattenmassa eller sedimentation på känslig recipientbotten kan förekomma. I ett förorenat markområde kan det förekomma föroreningar som är partikelbundna, men i vissa fall kan även lösta organiska ämnen eller metaller alternativt ej naturliga pH-värden förekomma i länsvattnet.

    Generellt är det viktigt att man redan i ett tidigt projektskede fokuserar på recipientens känslighet och genomför en riskbedömning av påverkan från ett förorenat länshållningsvatten. Recipientens känslighet och behov av skydd mot främmande ämnen och partiklar, på såväl kort som lång sikt, är avgörande för huruvida, och i så fall hur, länshållningsvattnet ska renas. Exempel på skyddsobjekt är flora och fauna samt känsliga bottenstrukturer (t.ex. lekbottnar för fisk). Recipientens känslighet är ofta beroende av årstid och även flöden/omsättning i recipienten har betydelse. Spädning av till exempel ett högt pH kan vara möjligt i en stor recipient medan spädning inte är lämpligt för andra föroreningar. Det är till exempel generellt inte acceptabelt att bioackumulerbara ämnen kommer ut i ett vattendrag.

    SGI menar även att man principiellt bör undvika onödigt hög belastning sett till mängden förorening som släpps ut. Belastningen utgör en kombination av det utgående länshållningsvattnets volym och föroreningshalterna. Recipienten bör undersökas och bedömas av en sakkunnig tidigt i projektet och resultatet av undersökningen bör styra vilka krav som ska ställas avseende halter i länshållningsvattnet.

    Viktigt för att kartlägga ett länshållningsvattens karaktär är, utöver sedvanlig undersökning av områdets jordarter och föroreningar i jord och grundvatten, att man utreder karaktären av det länshållningsvatten som pumpas upp direkt i samband med schaktning eller när vatten rinner över blottlagda ytor eftersom dessa fall kan spegla det värsta scenariot. Detta kan till exempel undersökas genom att analysera vatten från en provgrop eller genom skaktest. Karaktäriseringen av länshållningsvattnet behöver ta hänsyn till mängden suspension, föroreningar samt pH.

    En hydrogeologisk bedömning är viktig för att rätt kunna dimensionera för de förväntade vattenflöden som behöver tas om hand vid schakter.

    Tillvägagångssätt inför och vid schaktning samt eventuella förebyggande åtgärder har också stor betydelse för länshållningsvattnets karaktär. Till exempel kan pumpning av länshållningsvatten direkt i schaktgropen i samband med grävning leda till mycket höga halter av finpartiklar i länsvattnet. Om man däremot före schakt genom pumpning avsänker grundvattnet kan man ibland minimera mängden vatten som pumpas direkt ur schakten och istället leda bort ett klarare grundvatten. Dessutom kan det vara viktigt med kontinuerlig återfyllnad av stora schakter så att mängden länshållningsvatten reduceras. I värsta fall riskerar man stora mängder länshållningsvatten att ta hand om och vattenreningsdelen blir en flaskhals som fördröjer schaktningen.

    SGI anser att man, som vid all efterbehandling, behöver utföra en sammantagen riskvärdering av den aktuella åtgärden/platsen där man utöver miljönyttan och behovet av riskreducering även värderar vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt etc.

    Aktuell litteratur

    Länsstyrelsen Västra Götaland (2021). Länsvattenhantering vid markarbeten i förorenade områden – Handläggarstöd för tillsynsmyndigheter.

    Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF (2013). Hantering av länsvatten i anläggningsprojekt – Användbar teknik och upphandlingsfrågor

  • Utsläppsvillkor och reningskrav
    Publicerad 17 augusti 2020

    Reviderad 5 oktober 2021

    Finns det några generella riktlinjer eller vägledning för till vilka nivåer det är rimligt att rena länshållningsvatten?

    SGI:s synpunkter

    SGI hänvisar i första hand till rapporten Länsvattenhantering vid markarbeten i förorenade områden – Handläggarstöd för tillsynsmyndigheter (Länsstyrelsen Västra Götaland). I bilaga till rapporten finns exempel på riktvärden från några olika kommuner/aktörer, dels i en tabell där riktvärden redovisas, dels i två tabeller med riktvärden för olika typer av recipienter. Det finns även bilagor med en sammanställning av exempel på befintliga riktlinjer/vägledningar samt exempel på krav och fraser från olika typer av ärenden. I en bilaga sammanställs erfarenheter som olika aktörer och tillsynsmyndigheter delat med sig av under arbetet med rapporten.

    SGI har i tidigare korttidsstöd poängterat vikten av att ta hänsyn till under vilka förutsättningar de olika exemplen på riktvärden gäller. Till exempel är det skillnad på att släppa utgående/renat länshållningsvatten till avlopps-/dagvattensystem eller direkt till vattendrag.

    Aktuell litteratur

    Länsstyrelsen Västra Götaland (2021). Länsvattenhantering vid markarbeten i förorenade områden – Handläggarstöd för tillsynsmyndigheter.

     

     

Senast uppdaterad/granskad: 2021-10-08
Hjälpte informationen dig?