Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Kunskapsbehov och effektivitetshinder

SGI identifierar kunskapsbehov och effektivitetshinder för undersöknings- och efterbehandlingsarbetet bland annat med hjälp av regelbundna enkäter inom branschen.

Resultatet sprids genom publikationer och presentationer till myndigheter, forskningsutförare, forskningsfinansiärer och branschen i övrigt för att kunna fokusera utvecklingsarbetet på de identifierade behoven.

De svarande som representerar både myndigheter, problemägare, entreprenörer, konsulter och FoU-utförare menar att stora framsteg har gjorts. Samtidigt lyfts att behovet av ytterligare kunskap är stort och mycket arbete återstår för att undanröja de effektivitetshinder som finns. 

Här är resultatet av de utförda enkäterna, där den senaste presenteras först:

2021

SGI:s sjätte enkätundersökning hade fokus på implementering av alternativa efterbehandlingsåtgärder till schaktsaneringar. I enkäten framgår att de flesta svarande känner till alternativa åtgärdsmetoder men att få har erfarenhet av dem. För att öka implementeringen önskar de svarande utbildning och vägledning om olika alternativa åtgärdsmetoder och även erfarenhetsåterföring från åtgärdsprojekt med alternativa åtgärdsmetoder till exempel genom referensprojekt, pilotförsök och fullskalestudier. De önskar också ökad kunskap inom hur alternativa åtgärdsmetoder kan följas upp och hur ett projekts klimatpåverkan utreds.

Läs mer i rapporten
Förorenade områden – Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2021 (PDF, Okänd storlek).
Jenny Vestin, Thereze Ladekrans, Yvonne Ohlsson och Mikael Stark.

2018

Fokusområdet i enkäten 2018 var spridning från förorenade områden och belastning på recipienter. Därför riktades enkäten även till dem som arbetar med vattenförvaltning.

I enkäten framgår att det behövs enklare och tydligare vägledningsmaterial, mer i checklisteformat och med inriktning mot kommunal tillsyn, samtidigt som vissa frågor kräver fördjupad vägledning. De svarande önskar att modellerna för spridning och belastningska kunna modellera komplexa hydrogeologiska förhållanden samt kunna inkludera tidsupplösning och fastläggning under transport. I enkäten framgår också att vattenförvaltningen och arbetet med förorenade områden bör integreras, men det får inte leda till att administrationen och handläggningstiden för efterbehandlingsärenden ökas.

Läs mer i rapporten
Förorenade områden – Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2018.
SGI Publikation 45.

2014

Detta år behandlade enkäten särskilt förorenade områden i den fysiska planeringen. Svaren visade att kunskapsbrist och otillräcklig kommunikation kan leda till att exploateringsprojekt försenas och fördyras om föroreningar i området inte uppmärksammats i tid. Tidspressen, som då uppkommer, kan innebära att åtgärderna blir dyrare och sämre. Till exempel kan antalet möjliga åtgärdsalternativ begränsas, ofta till enbart schaktning och deponering.
 
Läs mer i rapporten 
Förorenade områden – Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2014.
SGI Publikation 17. Märta Ländell, Jenny Vestin, Helena Helgesson och Yvonne Ohlsson.

2013

Den tredje inventeringen innehöll en fördjupningsdel om förorenade sediment. Enkätdeltagarna svarade att det behövs ökad kunskap och erfarenhet både generellt om förorenade områden och, i ännu högre grad, om förorenade sediment. Framförallt när det gäller riskbedömning, riskvärdering och åtgärdstekniker efterfrågades ytterligare utveckling. Dessutom saknade man vägledningar, anpassade för svenska förhållanden, om hantering av förorenade sediment. Liksom tidigare efterfrågas ”alternativa” metoder, som kan bidra till minskning av deponeringen av massor och ökning av återvinning och återanvändning.

Läs mer i rapporten 
Förorenade områden – Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2013.
SGI Publikation 12. Märta Ländell, Jenny Vestin, Yvonne Ohlsson och Gunnel Göransson. 

2011

I 2011 års inventering fördjupades enkäten med frågor om ekologiska och ekotoxikologiska undersökningar, aspekter vid riskvärdering samt klimatförändringars betydelse vid val av åtgärd. Svaren visade att
– drygt en fjärdedel av de svarande har använt eller känner till undersökningar där ekotoxikologiska metoder använts,
– resurshushållning och miljöpåverkan borde beaktas i högre grad vid riskvärderingen för att alternativa efterbehandlingsmetoder ska förordas,
– det råder olika uppfattningar om hur åtgärdsvalet skulle påverkas ifall större hänsyn togs till klimatförändringar.
 
Dessutom visade enkätsvaren att det största kunskapsbehovet fortfarande finns inom delområdet åtgärdsutredning och åtgärdstekniker, följt av riskvärdering och riskbedömning. 
 
Läs mer i rapporten
Förorenade områden – Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2011.
SGI Varia 629. Märta Ländell, Yvonne Ohlsson, Dan Berggren Kleja och Pär-Erik Back. 

2010

Den första inventeringen visade att ett stort effektivitetshinder är bristen på andra efterbehandlingsåtgärder än schakt och deponering. De svarande menade att det saknas:
– teknikutveckling och tester av alternativa åtgärder i Sverige,
– kunskap och utbildningar om åtgärdsutredning och tillgängliga alternativa tekniker,
men även
– utveckling av och utbildning om riskvärdering och enkla beslutsstödsverktyg.

Läs mer i rapporten
Förorenade områden – Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2010.

SGI Varia 620. Yvonne Ohlsson, Dan Berggren Kleja, Mikael Stark och Kristina Haglund. 

Senast uppdaterad/granskad: 2023-10-13
Hjälpte informationen dig?