Foto: SGI
Geoteknisk undersökning
Syftet med geotekniska undersökningar är att fastställa jord-, berg- och grundvattenförhållanden. Det gör man genom att bestämma egenskaperna hos jord och berg och genom att samla in annan relevant information om aktuellt utredningsområde.
En geoteknisk undersökning kan göras med olika syften och med utgångspunkt i olika geotekniska frågeställningar. I byggprojekt kan en undersökning fungera som underlag för val av metod för dimensionering och teknisk lösning vid exempelvis grundläggning och förstärkning.
I andra fall kan det handla om att göra en stabilitetsutredning för att undersöka om det finns risker med markanvändningen, så som ras och skred. Hur detaljerad undersökning man gör beror på hur marken är tänkt att användas.
Jordlagerföljd
Jordlagerföljd och jorddjup bestäms med hjälp av geotekniska undersökningar. Det vill säga vilka jordarter som finns på platsen, deras fasthet och lagringstäthet. Likaså behöver grundvattennivån bestämmas i grov jord och portrycksfördelningen i tät jord/finjord. Vanligen bestäms också bergnivån och vid byggnation på eller i berg kan mer omfattande undersökningar av berggrunden behöva göras.
Hållfasthet
En egenskap som ofta behöver bestämmas är jordens eller bergets hållfasthet. Hållfastheten används bland annat för att bestämma jordens, respektive bergets stabilitet och bärighet. Jordens hållfasthet uttrycks som en friktionsvinkel i grov jord och som en odränerad skjuvhållfasthet i finjord.
Även jordens sättningsegenskaper (kompressionsegenskaper) kan behöva bestämmas. Vid bergundersökningar är det hållfastheten i det intakta berget samt hållfasthet och vattenförande egenskaper i sprickor och svaghetszoner som behöver bestämmas
Här berättar vi mer om:
- vad du behöver tänka på inför en geoteknisk undersökning
- vilka undersökningsmetoder som finns, när de används och vad de syftar till att bestämma
- redovisning av mätresultat, liksom tolkning och utvärdering av mätdata