Planeringsunderlag ras och skred i jord

Innehåll på denna sida

Kartvisningstjänsten ras, skred och erosion

Kvicklera 

Kompletterande underlag

Underlag för utredningar

Kartvisningstjänsten ras, skred och erosion

Flera nationella myndigheter har samlat kartunderlag om ras, skred och erosion i en webbaserad karttjänst tillsammans med beskrivande information i en vägledning och produktblad.

Här listas kartunderlag i kartvisningstjänsten som kan användas vid bedömning och utredning av ras och skred i jord (läs mer under Detaljplan/Utred ras och skred).

• Spår av jordskred (skredärr) (SGU)
• Inträffade skred, ras och övriga jordrörelser (SGI)
• Förutsättningar för skred i finkornig jordart (SGU)
• Områden där skogsbruk och exploatering kan orsaka erosion, ras och slamströmmar (Skogsstyrelsen)
• Översiktlig stabilitetskartering i finkornig jordart (MSB)
• Kartering av kvicklera, se egen rubrik nedan
• Skredriskkartering vattendrag (SGI)
• Geoteknisk sektorsportal
• Kartlager som beskriver grundläggande geologisk och topografisk information (finns flera kartskikt).

Råd om kartunderlagen

När du använder kartlagren ska du alltid ta del av vägledningen och de produktblad som beskriver underlagen. I produktbladet anges vad du kan använda underlaget till men även vilka begränsningar underlaget har. Produktbladen hittar du i kartvisningstjänsten under respektive kartlager.

Kartvisningstjänsten är en samlingsportal för kartunderlag som berör ras, skred och erosion. Underlag finns även publicerade hos respektive myndighet. Ofta finns även kompletterade och fördjupad information om underlagen hos myndigheterna.

Generellt gäller att underlagen som finns i kartvisningstjänsten är mest lämpade för bedömningar på översiktlig nivå, det vill säga för översiktsplan, men de kan även ge värdefull information inför en detaljplaneprocess för att bedöma vilka utredningar som behövs.

Nedan beskrivs ett urval av aspekter att tänka på när du använder kartunderlagen. Fler råd finns under Planeringsunderlag/Planeringsunderlag allmänt, i rapporten ”Vägledningen kartunderlag ras, skred och erosion”, samt i produktbladen.

• Spår av jordskred (skredärr) (SGU): Underlaget visar på spår där det har inträffat jordskred. En geolog kan även bedöma formationerna i naturen genom att studera lantmäteriets höjddata tillsammans med aktuella ytjordlager om SGU inte karterat skreden i området.
  
  
• Inträffade skred, ras och övriga jordrörelser (SGI): Tänk på att databasen är inte är fullständig. Den innehåller ett urval av händelser. Där det finns data visar den områden där ras och sked förekommit, men den utesluter inte att det kan ha förekommit ras, och skred på andra ställen.
  
  
• Förutsättningar för skred i finkornig jordart (SGU): Sveriges geologiska undersökning har i samverkan med Statens geotekniska institut tagit fram en GIS-produkt som markerar områden där det finns förutsättningar för ras och skred i lera och silt. Områden kallas för aktsamhetsområden. Produkten redovisar områden med tillräcklig marklutning för att skred ska kunna uppstå spontan. SGU har tagit fram en handledning med råd om hur kartunderlaget kan användas .
  
  Att området är utpekat som ett aktsamhetsområde innebär att det behöver utredas vidare vid planläggning eller bygglov. Produkten kan inte användas för att utesluta att skred kan inträffa i andra områden då det är många faktorer som påverkar att skred kan inträffa. Man kan skapa förutsättningar för skred genom att ändra marknivåer, öka belastningen av markytan med mera särskilt i anslutning till områden med förutsättningar för skred. Kartan pekar inte heller ut områden med förutsättningar för morän- och bergskred. Produkten finns i de delar av landet där jordartskartan är tillräckligt detaljerad.
  
  Som komplement till underlaget finns en kartbild över Sverige, Finkorniga jordars skredbenägenhet , som visar regionala skillnaderna över skredbenägenhet hos finkorniga jordarter.
  
  
• Områden där skogsbruk och exploatering kan orsaka erosion, ras och slamströmmar (Skogsstyrelsen): Skogsstyrelsen har tillsammans med SGU och SGI tagit fram kartlager som översiktligt identifierar branta slänter (ej i berg) som kan ha förutsättning för erosion, ras och/eller slamströmmar. Av kartlagren framgår slänter med mycket kraftig lutning (över 25°) eller kraftig lutning (10° - 25°) samt möjliga ravinformationer och vattendrag. Inom områden med mycket kraftig lutning och i raviner finns det förutsättningar som gör att erosion, ras eller slamströmmar kan uppstå (Läs mer under ”Slamströmmar”).
  
  Produkten identifierar även områden som kan påverkas av rasande jordmassor från slänter. Produkten kan användas i översiktsplaneringen för att identifiera slänter med mycket kraftig lutning där ras kan uppstå. Observera att även slänter med kraftig lutning (10° - 25°) där marken består av friktionsjord och morän behöver utredas av geotekniskt sakkunnig innan området kan exploateras. För att identifiera de områdena finns inget nationells underlag framme utan det krävs att man involverar geoteknisk kompetens. 
• Översiktlig stabilitetskartering i finkornig jordart (MSB): Karteringarna är utförda inom utvalda bebyggda områden. Syftet med karteringen är att identifiera områden med befintlig bebyggelse där det finns behov av att gå vidare och göra detaljerade geotekniska stabilitetsutredningar eller en översyn av tidigare utredningar och åtgärder.
  
  Notera att kartan inte ger information om stabilitetsförhållanden i obebyggda områden. Områden som ligger utanför utredningsområdet får inte klassas som ”säker mark”. Detta är områden som inte har ingått i kartläggningen och har därför inte klassats utifrån stabilitetsförhållanden.
  
  Du kan som planhandläggare använda den översiktliga stabilitetskarteringen för att peka ut områden i översiktsplanen där stabiliteten inte var tillfredsställande för befintlig bebyggelse vid tillfället för karteringen. Den kan således utgöra ett av underlagen för att identifiera områden där klimatrelaterade risker kan förekomma som behöver minska eller upphöra.
  
  Observera att den översiktliga karteringen har sina begränsningar och kan behöva kompletteras. Kommunen behöver ta hänsyn till nytt kunskapsunderlag som kan ha tillkommit efter det att den översiktliga karteringen genomfördes. Exempelvis nya utredningar, ny exploatering i tidigare obebyggda områden, genomförda stabilitetshöjande åtgärder, förekomst av kvicklera samt prognoser för framtida klimatförändringar.
  
  
• Kartering av kvicklera: Se egen rubrik nedan.
  
  
• Skredriskkartering vattendrag (SGI): Skredriskkarteringarna är gjorda för Göta älv samt delsträckor av Norsälven, Säveån och Ångermanälven. Skredriskkarteringen är en yttäckande kartläggning av såväl bebyggda som obebyggda områden. I skredriskkarteringen ingår en bedömning av klimatförändringens påverkan på skredrisken.
  
  Skredriskkartan är framtagen som ett planeringsunderlag för klimatanpassning för kommuner och länsstyrelsen. Detaljeringsgraden ligger på översiktsplanenivå. Huvudsyftet är att identifiera områden för vidare utredning av stabilitet och/eller konsekvenser. Kartan ger också en indikation på vilka områden som är mest känsliga i ett klimatförändringsperspektiv.
  
  För att lättare kunna använda underlagen finns en webbvägledning framtagen.
  
  
• Geoteknisk sektorsportal: Innehåller urval av geotekniska undersökningsområden för vissa områden i Sverige exempelvis Göta älv. Kommunen bör säkerställa att geotekniska undersökningar lagras och görs tillgängliga via Branschens Geotekniska Arkiv. Detta bör framgå av förfrågningsunderlag vid upphandling av geotekniska undersökningar. Här finns förslag (PDF, Okänd storlek) på hur detta kan skrivas in i förfrågningsunderlaget.
  
  
• Jordartskartan tillsammans med lantmäteriets terrängskuggning och terränglutning: För geotekniskt sakkunniga ger jordartskartan tillsammans med lantmäteriets terrängskuggning och terränglutning en indikation över vilka risker som kan förekomma inom ett område. När underlagen används är det viktigt att tänka på att noggrannheten i underlagen är grov och att de alltid bör användas tillsammans med andra underlag. Jordartskartan redovisar enbart ytjordlager och andra jordlager kan förekomma under därför behöver man ha kunskap om geologiska bildningsprocesser för att förstå jordartskartan.

Kvicklera

För områden med förekomst av kvicklera kan små initialskred utvecklas till stora skred som berör större områden. Här redogör vi för underlag som kan användas vid en inledande bedömning av området.

Kartläggning av kvicklera

SGI har tillsammans med SGU och Trafikverket tagit fram en vägledning för kartläggning av kvicklera. Vägledningen beskriver hur kartläggning av kvicklera kan ske i både tidiga planeringsskeden, som översiktsplanering, och i senare skeden vid detaljplanering och projektering. Bland annat kan kvicklerans utbredning och mäktighet kartläggas enligt denna metodik.

Vägledningen är värdefull för att identifiera områden i översiktsplanen där det finns förutsättningar för kvicklera. Förekomst av kvicklera innebär att skred som uppstår kan bli stora. Detta kräver särskild hänsyn vid planläggning och bygglovgivning då kommunen behöver studera stora områden för att kunna avgöra om marken är lämplig att planlägga och bebygga

Till vägledningen finns en kartvisningstjänst i vilken det är möjligt att identifiera områden med förutsättningar för kvicklera för att se om frågan behöver utredas i aktuell plan.

En första överblick kan du skaffa dig genom att studera kartbilden  som visar områden i Sverige där det kan finnas kvicklera.

Empirisk bedömning vid förekomst av kvicklera

Inom vissa geografiskt avgränsade områden finns empiriska riktlinjer för hur långt man bör räkna med att bakåtgripande skred kan nå. En sådan riktlinje finns för områden inom södra Götaälvdalen och är redovisad i SGI GÄU Rapport 32 (SGI, 2011) (PDF, 2,1 MB). SGI har tillämpat modifierade versioner av metoden för skredriskkarteringsprojekt i hela Götaälvdalen, Norsälven och Säveån.

• Hantering av kvicklereförekomst vid stabilitetsbedömning för Göta älv, GÄU-delrapport 32 (2011) (PDF, 2,1 MB) 
• Skredrisker i ett förändrat klimat – Norsälven, Del 2: metod för kartläggning (2015) (PDF, 5,11 MB) 
• Skredrisker i ett förändrat klimat – Säveån, Del 2: metod för kartläggning (2017) (PDF, 13,11 MB) 

Kompletterande underlag

Här listas andra underlag som ofta behövs som komplement vid bedömningar och utredningar.

Erosion

Erosion kan påverka stabiliteten och för ras och skred. Läs mer om vilka underlag som finns under ”Planeringsunderlag erosion”.

Grundläggande geologisk, hydrogeologisk och topografisk information

SGU tillhandahåller grundläggande geologisk och hydrogeologisk information till exempel jordartskartan, jorddjupsmodell, jordartsanalyser och information om sura sulfatfjordar, samt brunnar, grundvattennivåer och tidsserier. För jordarter finns en täckningskarta som visar karterade områden, skala och kvalitet, vilket behöver bakas i bedömningar. Flera av dessa lager finns i Kartvisningstjänsten för ras, skred och erosion. För övriga underlag hänvisas till SGU:s kartvisare. SGU har också tagit fram en handledning för jordartsgeologiska kartor och databaser som beskriver hur information kan användas.

Lantmäteriets tillhandahåller kartunderlag som visar topografiska förhållanden, terränglutning, terrängskuggning, ortofoton med mera. Historiska kartor och äldre ortofoton kan ge information om hur markområden har förändrats över tid.

Sjöfartsverket kan ha information om vattendjup. För medelstora och stora vattendrag, sjöar och kustnära havsområden kan det finnas batymetriska undersökningar utförda av andra aktörer. Det är alltid viktigt att kontrollera tillförlitligheten av mätningarna.

Hydrologisk, meteorologisk och klimatologisk information

På SMHI:s webbsida kan man hämta hydrologisk och meteorologisk information. Där finns historiska data, för bland annat nederbörd, vattenflöden, temperatur och snödjup, för ett flertal mätstationer i Sverige. Där finns även information om framtida klimat utifrån olika klimatscenarier . 

SMHI erbjuder även statistiska tjänster, såsom att beräkna framtida vattenståndsnivåer och flöden för olika klimatscenarier i större vattendrag. Detta underlag kan användas för bedömning av klimatförändringens påverkan på stabilitetsförhållandena.

Kartering av översvämning, skyfall och lågpunkter

MSB tillhandahåller översvämningskarteringar för vissa områden. Trafikverket och vissa länsstyrelser och kommuner har utfört egna översvämningskarteringar och även analyser för att identifiera lågpunkter i landskapet som kan drabbas vid häftig nederbörd och skyfall (blue spot-analys).

MSB har tagit fram en vägledning som visar olika metoder för skyfallskartering , vilka underlag som behövs i arbetet samt hur karteringarna kan användas. De håller även på att utveckla en standardiserad metod för skyfallskartering i tätorter.

Vägledning från Boverket

Boverket har tagit fram en tillsynsvägledning avseende naturolyckor. Den syftar till att ge stöd åt länsstyrelserna vid tillsyn av kommunernas detaljplaner gällande risken för översvämning, ras, skred och erosion. I vägledningen finns bland annat information om ras och skred i jord: Länsstyrelsens tillsyn, Geotekniska säkerhetsfrågor, Ras och skred (PBL kunskapsbanken)

Underlag för utredningar

Här listas underlag för utredning av släntstabilitet.

Utredning av släntstabilitet (SGI Vägledning 8)

SGI har tagit fram en vägledning om släntstabilitetsutredning. En sådan utredning syftar till att utreda markens lämplighet för olika markanvändning, vid både befintlig bebyggelse och nybyggnation. Stabilitetsutredningen ger stöd för att bedöma säkerheten mot ras och skred. I kapitel 3 listas och beskrivs utförligt underlag för stabilitetsutredningar. 

Vägledning för släntstabilitetsutredningar vänder sig främst till de geotekniker som genomför eller granskar stabilitetsutredningar. Även beställare och mottagare av sådana utredningar kan med fördel ta stöd av vägledningen. Vägledningen hittar du här (PDF, Okänd storlek). 

Rätt detaljeringsgrad på geotekniska utredningar

För att erhålla geotekniska utredningar med en god kvalitetsnivå och tillräcklig omfattning finns vägledande dokument att hänvisa till vid upphandling. SGI rekommenderar att utredningar för detaljplan utförs med lägst detaljerad utredningsnivå enligt IEG Rapport 4:2010 ”Tillståndsbedömning/klassificering av naturliga slänter och slänter med befintlig bebyggelse och anläggningar” alternativt IEG Rapport 6:2008 ”Slänter och bankar”. Läs mer på vår webbplats.