Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Raserad väg vid Småröd Foto: SGI

Bedöm förutsättningar och risker i kommunen

Så här kan kommunen arbeta för att bedöma vilka geologiska och geotekniska förutsättningar som finns i kommunen. Resultatet av denna analys ska visa om marken kan antas vara lämplig för ändamålet, om det finns risk för ras, skred och erosion samt om riskerna är klimatrelaterade. Bedömningen ger även värdefull information för hållbarhetsfrågor och för att undvika dyra grundläggnings- och stabilitetsåtgärder.

Innehåll på denna sida

Bedöm förutsättningar och risker i kommunen

Checklista för att bedöma förutsättningar och risker

Tips och råd vid bedömning i översiktsplan

Geoteknisk sakkunnig behöver utföra bedömningen

Bedömning av ras och skred

Bedömning av slamströmmar

Bedömning av blocknedfall och bergras

Bedömning av erosion i vattendrag

Bedömning av kusterosion

Bedömning av erosion vid stränder i sjöar

 

Bedöm förutsättningar och risker i kommunen

Olika kommuner har olika topografiska, geologiska och geotekniska förutsättningar. Med stöd av statliga planeringsunderlag kan du delvis fånga upp de frågor som är relevanta för din kommun, till exempel områden med förutsättningar för ras och skred i jord och berg, branta moränslänter med förutsättningar för slamströmmar eller utsatta vattendrags- eller kuststräckor som kan påverkas av erosion.

Geologin, topografin och vattenförhållanden styr i stor utsträckning hur lämplig marken är att bygga på och vilka geotekniska förutsättningar som finns i kommunen. Vattenflöden, vattennivåer, vågor, grundvattennivåer och klimatlaster så som exempelvis regn, snö och vind har en stor påverkan på marken. För att bedöma om marken är lämplig för bebyggelse behöver dessa förutsättningar analyseras på en övergripande nivå. Kommunen behöver ta fram underlag och göra bedömning av eventuella konsekvenser en händelse skulle få utifrån befintlig och kommande markanvändning.

Boverket har tagit fram en vägledning för hur kommunen kan bedöma klimatrelaterade risker i översiktsplanen. I Boverkets vägledning finns det beskrivet steg för steg hur en riskanalys kan genomföras. Riskerna behöver bedömas för nutida och framtida klimat, för både ny och befintlig bebyggelse, för anläggningar, samt för vegetation, parker och andra grönområden.

SGI hänvisar till att kommunen genomför riskanalysen enligt Boverkets vägledning: Klimatrisker i översiktsplaneringen (Boverket)  

Checklista för att bedöma förutsättningar och risker

  • Ta reda på vilka nationella statliga underlag som finns för kommunen och identifiera eventuella brister i underlagen eller avsaknad av data.
  • Bedöm om underlagen är tillräckliga för att kunna ta ställning till de strategiska frågorna i översiktsplanen, exempelvis avseende täckningsgrad, kvalitet och om de är lämpliga att använda för ändamålet.
  • Komplettera vid behov de nationella underlagen med andra underlag, exempelvis med lokala samt mer övergripande geotekniska utredningar. Relationshandlingar från kommunens arkiv kan ge värdefull information om framtida användning av åtgärdade områden.
  • Identifiera områden med förutsättningar för ras och skred i jord, blocknedfall och bergras, slamströmmar och erosion som har väsentlig betydelse för mark- och vattenanvändning.
  • Genomför riskanalys och identifiera riskområden, exempelvis enligt Boverkets vägledning.
  • Även andra markrelaterade frågor av betydelse kopplat till exempelvis grundläggning, långsiktigt god hushållning av resurser och andra hållbarhetsaspekter ska identifieras och hanteras.
  • Resultatet implementeras i översiktsplanen genom att marken används för lämpligt ändamålet och bidrar till hållbar utveckling.
  • Dokumentera vilka underlag som använts, hur analysen genomförts (inklusive bedömning av klimateffekter) och hur resultatet styrt markanvändningen.

Hur riskerna kan minska eller upphöra för både befintlig och framtida bebyggelse beskrivs i avsnittet "Vad ska översiktsplanen innehålla" i denna vägledning.

Tips och råd vid bedömning i översiktsplan

Olika geografiska områden i Sverige har skilda förutsättningar för ras och skred i jord, slamströmmar, blocknedfall, bergras och erosion. Markens stabilitet påverkas av klimatet på olika sätt. Ett förändrat klimat kan leda till ökad erosion och ökad sannolikhet för ras och skred. Därför behöver klimatets påverkan inkluderas i bedömningarna.

Kommunen behöver göra en bedömning om befintliga underlag är tillräckliga för att kunna ta ställning till de strategiska frågorna i översiktsplanen (lämplig mark- och vattenanvändning), samt vilka ställningstaganden som kan och behöver göras utifrån underlagen.

Med förutsättningar menar SGI att det finns geologiska och topografiska förhållanden på platsen som gör att ras, skred och erosion skulle kunna inträffa. Boverket använder begreppet ”hotkartor” med en liknande betydelse. För att avgöra om det finns risker behöver sannolikheten för att en händelse ska inträffa bedömas. Detta i kombination med en bedömning av vilka konsekvenser en händelse kan få ger en bild av risken. Det finns enstaka statliga planeringsunderlag som visar på risker. Flertalet visar endast förutsättningar.

Områden som pekas ut med förutsättningar eller risker ger en indikation på att det kan finnas områden med otillfredsställande stabilitet eller förutsättningar för erosion. Därför behöver kommunen i dessa områden gå vidare och göra ytterligare utredningar. Exempelvis behövs en geoteknisk stabilitetsutredning för att bestämma stabilitetsförhållanden för en jordslänt. Eftersom en geoteknisk undersökning och utredning inte alltid är rimlig att genomföra redan i översiktsplanen utförs ofta bedömningarna på en översiktlig nivå med hjälp av statliga planeringsunderlag och/eller tidigare genomförda geotekniska utredningar.

Om kommunen identifierar att det saknas kunskapsunderlag som underlag för de strategiska ställningstaganden som behöver göras kan kommunen genomföra geotekniska undersökningar och utredningar inom avgränsade delar av översiktsplanen.

Vissa frågor utreds lämpligast i översiktsplanen, andra kan skjutas till senare delar i PBL-processen. Lär mer i texten nedanför. Mer information om att bedöma och utreda geotekniska säkerhetsfrågor finns under detaljplanedelen av denna vägledning.

Geoteknisk sakkunnig behöver utföra bedömningen

Det behövs alltid en geotekniskt sakkunnig person för att göra bedömningar av förutsättningar och risker för ras och skred i jord, blocknedfall och bergras, slamströmmar och erosion. Det är även nödvändigt att bedöma hur klimatet kan komma att påverka förutsättningarna. Det behövs även god kunskap om de nationella planeringsunderlagens möjligheter och brister.

Om inte kommunen själv besitter kompetenser att göra bedömningar behöver tjänsterna upphandlas. Kommunen behöver ha viss grundläggande kunskap om klimat, geologi, ras, skred och erosion för att kunna upphandla, kvalitetsgranska och fatta beslut utifrån det underlag konsulten tar fram.

  • Vad innebär det att vara geotekniskt sakkunnig?
    Publicerad 26 juni 2023

    Det finns ingen certifiering eller liknande för vad som menas med geoteknisk sakkunnig. I detta sammanhang menar vi personer som har kunskap och erfarenhet av frågor som berör geologi, släntstabilitet, ras och skred (i jord), blocknedfall och ras i berg, slamströmmar, erosion i vattendrag och längs stränder. För frågor som berör blocknedfall och bergras används begreppet bergtekniskt sakkunnig.

    För att bedöma kompetensen får man utgå från vad företaget/konsulten/entreprenören har för dokumenterad erfarenhet av liknande bedömningar eller utredningar. Kompetens och erfarenhet bör vara dokumenterad i meritförteckningar.

    Nedan följer tips och råd att tänka på för olika områden när det gäller bedömning av förutsättningar och risker, samt klimatets effekter.

Bedömning av ras och skred


Foto: Karin Bergdahl/SGI

I översiktsplaneringen behöver kommunen identifiera områden med risker och förutsättningar för både ras och skred. Skred sker ofta i finkorniga jordar (lera och silt) medan ras inträffar i slänter av friktionsjordar (sand, grus och morän). Det finns olika statliga planeringsunderlag för att identifiera förutsättningar och risker för båda dessa skadefall.

Klimataspekter vid ras och skred:

  • Temperatur och nederbörd påverkar stabilitetsförhållandena på olika sätt (se figur). Identifiera vilka klimateffekter som är relevant för området och som kan påverka marken.
  • De effekter med störst påverkan på släntstabiliteten är förändrade grundvatten- och portrycksnivåer, ytvattennivåer och flöden i vattendrag samt olika typer av erosion.

I översiktsplaneringen är det särskilt viktigt att identifiera slänter med stor geografisk utsträckning där förutsättningar för låg stabilitet kan finnas, samt områden med förutsättningar för kvicklera. 

I denna vägledning under rubriken "Planeringsunderlag" kan du läsa mer om vilka planeringsunderlag kommunen kan använda för bedömning av ras och skred. Här finns bland annat en metodbeskrivning för att översiktligt kartlägga förutsättningar för kvicklera. Länk till avsnittet om planeringsunderlag.

Tänk på att:

  • osäkerheter som kan finnas i planeringsunderlagen behöver beaktas
  • nyttja tidigare geotekniska utredningar och den kunskap som finns inom kommunen
  • god kännedom om historiska skred i omkringliggande områden, både vad gäller förekomst och storlek, ger dig en indikation på möjliga lägen och möjlig utbredning av framtida skred
  • förutsättningar för ras och skred finns även vid mindre vattendrag, stränder och konstruerade kajer
  • kusterosion längs en utsatt kuststräcka eller erosion vid stranden av en sjö kan utlösa ras och skred
  • erosion längs stranden i ett vattendrag kan utlösa ras och skred
  • om statliga planeringsunderlag saknas eller är otillräckliga och riskerna bedöms som stora kan geoteknisk stabilitetsutredning behöva göras inom områden där ny bebyggelse planeras
  • att exploateringen kan medföra ökad belastning på eller avlastning av marken (schakt), och att påverkan på vegetation och vattenförhållandena (avlägsnande av vegetation och hantering av dagvatten) lan leda till att områden som hade goda förutsättningar i stället blir ett riskområde
  • om områden för skyddsåtgärder planeras behöver det tydligt framgå om åtgärden i sig kan innebära en risk. Exempelvis kan en skyddsvall mot översvämning öka belastningen på marken och ge stabilitetsproblem. Ett erosionsskydd kan öka erosionen i omgivningen. En dagvattendamm kan påverka slänter med låg stabilitet.
  • skyddsåtgärder kan bli omfattande. De kan behöva utföras över större geografiska områden och involverar ofta flera fastigheter.

Bedömning av slamströmmar


Foto: Karin Lundström/SGI

Slamströmmar berör ofta stora områden. Det är därför viktigt att bedömningar av förutsättningarna för slamströmmar och vilka områden som kan påverkas av en slamström utförs i översiktsplanen. Utredningar avseende slamströmmar lämpar sig inte att genomföra inom ramen för enskilda detaljplaner. Utredningarna behöver göras avrinningsområdesvis. Därför behöver kommunen redan i översiktsplanen hantera risken kopplad till slamströmmar vid lokalisering av ny bebyggelse och byggnadsverk samt för befintlig bebyggelse.

Uppmärksamma särskilt områden:

  • med brant topografi, eroderbara jordmaterial, raviner och bäckar. Även planare områden nedanför sådana branter och områden nedströms raviner och bäckar som kan påverkas av slamströmmen behöver uppmärksammas.
  • där vegetationen på sikt kan påverkas och minska, till exempel genom skogsbruk, exploatering eller skogsbrand
  • där avrinningsförhållandena kan förändras, till exempel genom klimatförändring, dagvattenhantering eller förändrad markanvändning.

Tänk på att:

  • Slamströmmar är vanliga i fjällvärlden men kan även förekomma lokalt i övriga landet. Slamströmmar förekommer normalt inte i slänter som är flackare än 17°.
  • Ta hänsyn till de geologiska, topografiska och hydrologiska förutsättningarna i hela avrinningsområdet.
  • Beroende på slamströmmens karaktär kan olika typer av skador uppkomma nedströms. Den kan orsaka stor förödelse längs sin framfart och förstöra bebyggelse och infrastruktur, till exempel genom dämning av vägtrummor och påföljande bortspolning av väg- och järnvägsbankar.
  • Markanvändningen (befintlig och kommande) har stor påverkan på förutsättningar för slamströmmar, både uppströms där vegetation spelar en stor roll och nedströms (exempelvis förekomst av vägtrummor och broar).

Klimataspekter vid slamströmmar:

  • Slamströmmar uppstår ofta när det kommer mycket nederbörd och vid snösmältning.
  • Intensiv nederbörd, samt fler tjälcykler eller avsaknad av tjäle vintertid ökar förutsättningar för slamströmmar.
  • Intensiva regn, särskilt efter torra perioder, kan leda till ökad erosion och avrinning, samt försämrad stabilitet, vilket kan öka benägenheten för ravinbildning.
  • Att utreda slamströmmar
    Publicerad 26 juni 2023

     

    Steg 1 - Översiktlig bedömning

    Utred förutsättningar för slamströmmar, enligt metodiken Andersson och Hedfors 2018. 

    Steg 2 - Översiktlig kartering

    Kartering av stabilitetsförhållanden, enligt metodbeskrivning Räddningsverket 2007.

    Steg 3 - Detaljerad utredning

    Enligt SGI rapport 68 och Räddningsverket 2003.

    Steg 4 - Dimensionering av åtgärder

    Enligt Räddningsverket 2003.

    Att utreda slamströmmar sker i flera steg.  Den inledande översiktliga bedömningen ska visa på om det finns förutsättningar för slamströmmar i området. Om det finns förutsättningar för slamströmmar ska en översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena genomföras. Beroende på resultatet av denna utredning går sedan kommunen vidare med en detaljerad utredning. Steg 4 beskriver projektering och planering av åtgärder. I planarbetet kan även denna utredning bli nödvändig att genomföra redan innan planen antas för att kommunen ska kunna bedöma om marken är lämplig och åtgärderna genomförbara.

    Då slamströmmar rör sig över stora områden kan åtgärder krävas utanför ett detaljplaneområde för att marken i planområdet ska bli lämplig att bebygga. I de fallen rekommenderar SGI att åtgärder genomförs innan planen antas. Att exploatera i områden där det finns förutsättningar för slamströmmar ställer krav på kommunen att genomföra strategiska ställningstaganden avrinningsområdesvis avseende vilka områden som ska exploateras och vilka områden som ska lämnas oexploaterade med vegetation kvar som buffertzon för vatten. Kommunen bör ta tydlig ställning till detta i sin översiktsplan.

     

 För att ett område ska bli lämpligt för planerad användning i förhållande till slamströmmar kan åtgärder behöva dimensioneras och genomföras. Beroende på förutsättningarna i avrinningsområdet och den bedömda risken kan åtgärder krävas både uppströms och/eller nedströms framtida planområden. Åtgärdernas omfattning är bland annat beroende av det högsta uppskattade vattenflödet i samband med skyfall, vilket beror bland annat på avrinningen i slänterna, och det jord- och växtmaterial som finns tillgängligt för transport i vattendragen och i sidoslänter. Nedströms kan hårdgjorda ytor, broar och dagvattenhantering med mera påverka slamströmmens väg. Kommunen behöver därför bedöma vilka åtgärder som behövs och genomförbarheten av möjliga åtgärder för att säkerställa att marken är lämplig.

Detta innebär också att kommunen behöver ta ställning till om områden ska exploateras eller om områden behöver vara oexploaterade för att utgöra en buffert för att ta hand om vatten. Om kommunen väljer att exploatera ett område kan det innebära att andra områden i samma avrinningsområde inte kan exploateras. Kommunen behöver också bedöma genomförbarheten av andra möjliga åtgärder för att säkerställa att marken är lämplig. Översiktsplanen blir därför väldigt viktig i områden där det finns förutsättningar för slamströmmar.

Längs raviner och bäckar med förutsättningar för slamströmmar är det viktigt att ta hänsyn till hela avrinningsområdet avseende stabilitet i ravinslänter, erosion och vattenföring. Det är viktigt att kontrollera ravinen och topografin så att inga genombrott kan ske av en eventuell slamström eller att det finns andra förutsättningar som gör att slamströmmen kan ta en annan väg än i ravinen under sitt förlopp. Påverkan på nedströms liggande områden behöver studeras.

Ny bebyggelse bör av stabilitetsskäl placeras tillräckligt långt från krönkanter på ravinens sidoslänter för att säkerställa långsiktigt god stabilitet för bebyggelsen.

  • Här kan du läsa mer om hur val av markanvändning kan påverka förutsättningar för slamströmmar
    Publicerad 26 juni 2023
    • Skogsbruksåtgärder påverkar förutsättningarna för slamströmmar. Genom att planera skogsskötsel på ett bra sätt kan risken för slamströmmar minska, se exempel Räddningsverket (2003 kap.8) och Skogsstyrelsen (2016)
    • Att ändra de naturliga avrinningsvägarna påverkar förutsättningar för slamströmmar
    • Avverkning ökar avrinning och bidrar till risk för ökad erosion.
    • Att hårdgöra ytor ökar avrinningen.
    • Vid anläggning av skidpister: Se till att etablera gräs och örtvegetation, och se till att ytvatten avleds genom diken eller dräneringssystem som är dimensionerade för de vattenmängder och den lutning som är aktuell. Anlägg erosionsskydd i diken.
    • Nära bäcken: se till att tätare vegetation behålls för att reducera avrinningsmängden ner till bäcken vid kraftig nederbörd.
    • Dimensionera trummors antal och storlek i relation till vattenmängder och marklutning. Dimensionera även med hänsyn till annat som kan transporteras med vattnet så att trummorna inte riskerar att sätta igen och orsaka dämning.
    • För att undvika igensättning och dämning av dräneringssystem och trummor är det viktigt att dessa kontrolleras och underhålls. Det behöver finnas en ansvarig för underhåll och kontroll.
    • Överväg att inkludera skogsområden i branta partier i detaljplanen och reglera områdenas användning med planbestämmelser

    Framtida klimat behöver tas hänsyn till vid bedömning av förutsättningar för slamströmmar. Skogsbrand kan som exempel leda till mindre vegetation och försämrad stabilitet.

Råd i arbetet

Här listas förslag på hur problem med slamströmmar kan inkluderas i kommunens strategi och ställningstagande (läs även avsnitt Översiktsplanens innehåll).

  • Med översiktliga bedömningar kan kommunen identifiera områden med förutsättningar för slamströmmar. Viktigt att uppmärksamma eventuell information om tidigare slamströmmar i området.
  • Om det finns förutsättningar bör det göras en översiktlig kartering.
  • Med den översiktliga bedömningen och karteringen som grund kan kommunen prioritera utpekade områden för planerad ny och befintlig bebyggelse där vidare utredning behövs och/eller där åtgärder behövs.
  • Områden för nybyggnation kan även hanteras genom ett program till detaljplan.
  • Handlingsplaner för underhåll och kontroll för befintlig bebyggelse bör upprättas. Kontroll och underhåll krävs för att vissa områden ska hållas långsiktigt stabila.
  • Känsliga områden kan pekas ut där kommunen, länsstyrelsen och andra aktörer behöver samråda i särskild ordning, till exempel avverkning av skog.
  • Det rekommenderas att kommuner upprättar en dagvattenstrategi som kan beaktas i planläggningsprocessen, från ÖP till drift och underhållsskedet. I en dagvattenstrategi kan ansvarsfrågor, olika systemlösningar, krav på underlag och dagvattenutredningar presenteras.
  • Riktlinjer kan tas fram om att ta ökad hänsyn till sedimenttransport vid häftiga regn vid dimensioneringen av bortledande dagvattensystem.

Under avsnittet Planeringsunderlag kan du läsa mer om vilka planeringsunderlag som kan användas för bedömning av slamströmmar.

Bedömning av blocknedfall och

bergras


Foto: Johan Berglund/SGI

Branta sluttningar, till exempel bergslänter eller jordslänter med block, kan vara instabila. Det kan behöva genomföras åtgärder och en buffertzon mot bebyggelsen kan behövas skapas. Det är därför viktigt att kommunen i översiktsplanen på en översiktlig nivå bedömer var sådana förutsättningar finns.

Tänk på att:

  • Bergras sker vanligen från bergslänter brantare än 40 grader (mot horisontalplanet) men kan under vissa omständigheter även ske då det är flackare.
  • Betydligt brantare bergslänter är många gånger dock helt stabila, men för att vara säker på detta behöver slänten undersökas.
  • Block som redan ligger löst i en sluttning kan under vissa omständigheter vara instabila vid ännu lägre lutningar.
  • Värdera osäkerheten som finns i de översiktliga beslutsunderlagen. En riskbedömning som enbart bygger på kartanalyser har begränsad nytta. Finns det fysikaliska förutsättningar för bergras eller blocknedfall krävs en efterföljande bedömning på plats

Det finns även klimataspekter för  block- och bergstabilitet. Nedan ges ett par exempel:

  • Förändring av antal och varaktighet för temperaturmässiga nollgenomgångar (temperaturskiftningar över och under noll grader) som innebär förändrad påverkan från frostsprängning och tining i sprickor i berget. Resultaten med avseende på risk kan variera från en plats till en annan.
  • Häftiga skyfall kan öka och påskynda erosion i sprickor, vilket kan leda till lägre hållfasthet.

I översiktsplanen kan kommunen identifiera områden som kommunen väljer att undvika att planera för bebyggelse och infrastruktur på grund av förekomst av instabila bergslänter.

Kommunen kan i översiktsplanen förtydliga att exploatering som kan påverkas av ras i instabila slänter ska utredas och riskbedömas samt att nödvändiga skyddsåtgärder måste säkerställas i kommande detaljplanering eller bygglovsärenden.

Planering som medför minimala schaktarbeten i berg, men som ändå kan bibehålla plansyften, brukar bli gynnsamma ur ett hållbarhetsperspektiv.  Det verkar positivt både på stabilitet i slänter, ekonomi i projekt och även med avseende på flera olika miljöaspekter.

Du kan läsa mer om block- och bergstabilitet under rubriken Detaljplanering i denna vägledning.

Här kan du läsa om några av de planeringsunderlag kommunen kan använda vid bedömning av risker som kan uppstå på grund av bergras och blocknedfall

Bedömning av erosion i vattendrag


Foto: Torbjörn Thuresson/SGI.

Erosion (och ackumulation) i ett vattendrag beror bland annat på fallhöjd, vattenflöden, vattenreglering, jordartsförhållanden, morfologi/geometri och om vattendraget har underskott eller överskott av sediment. Det gör att erosionsförhållandena ofta är platsspecifika. Tidig kunskap om var det finns förutsättningar för erosion kan möjliggöra att planering av ny bebyggelse i högre grad anpassas efter de naturliga förhållandena.

Tänk på att:

  • Stranderosionen bidrar till att minska den mothållande verkan av jord i en slänt och kan på så sätt försämra släntstabiliteten. Erosion behöver därför beaktas vid bedömning av stabiliteten för en slänt.
  • Erosionsskyddande åtgärder utförs generellt sett enbart inom ett begränsat område. Eftersom erosionen är en följd av vattendragets totala karaktäristik, bör en bedömning av erosionsförhållanden göras på ett tillräckligt stort område längs vattendraget. Detta beror på att erosionsskyddande åtgärder inom en del av vattendraget kan påverka erosion och sedimentation i andra delar av vattendraget.
  • Åtgärder i vatten behöver i normalfallet föregås av en tillståndsprövning, dispensprövning eller anmälan enligt miljöbalken.
  • Utloppspunkter för dagvatten kan påverka erosionen i strandkanten.
  • En naturlig utveckling av vattendraget, med erosion och sedimentation, är ofta gynnsamt för ekosystemen. Meandrande vattendrag behöver plats för att kunna utvecklas naturligt.

Klimataspekter vid erosion i vattendrag:

  • Ökad nederbörd kan medföra ökade flöden i vattendraget och därmed ökad stranderosion.
  • Skyfall och snösmältning kan bidra till yterosion och ravinbildning.

Översiktsplanen kan lägga grunden för efterföljande planläggning och bygglovgivning genom att identifiera områden med förutsättningar för erosion.

I vattendrag där erosionen har mindre betydelse kan det räcka med en enkel erosionsbedömning i senare skeden.

I vattendrag med omfattande erosion kan det vara lämpligt att man tar ett helhetsgrepp om vattendraget och samordnar utredningar och åtgärder längs vattendraget. Här kan det finnas behov av mellankommunal samordning och samverkan med vattenorganisationer, exempelvis vattenvårdsförbund och vattenråd.

Här kan du läsa mer om vilka statliga planeringsunderlag kommunen kan använda för bedömning av erosion av vattendrag.

Bedömning av kusterosion


Foto: Per Danielsson/SGI.

Kusterosion kan orsaka irreversibel förlust av markområden och skada viktiga objekt och strukturer i strandzonen. Skadan kan vara ekonomisk, men kan också påverka människors hälsa och säkerhet samt natur- och kulturvärden.

Tänk på att:

  • Kuster som är öppet exponerade för vågor och strömmar är ofta mer utsatta för erosion. Här kan även grusstränder och sandiga moräner påverkas. Flacka sandstränder och dynlandskap vid kusten är särskilt känsliga för erosion (finns framför allt i Skåne och Halland samt på Gotland och Öland).
  • Vid branta klinter (höga sluttningar) där jordlagren utgörs av sandiga och siltiga sediment finns också förutsättningar för erosion (finns framför allt i Skåne, på Gotland och Öland).
  • Skyddsåtgärder för att hantera erosion och översvämning vid kusten kan vara komplexa och omfattande att genomföra. De behöver ofta hanteras och lösas tillsammans och över större geografiska områden och kustavsnitt. Mellankommunal samverkan kan behövas.
  • Uppföra erosionsskydd behöver i normalfallet föregås av en tillståndsprövning, dispensprövning eller anmälan enligt miljöbalken.
  • Mänsklig aktivitet i form av anläggningar, till exempel hamnar och olika typer av erosionsskydd, kan påverka erosionen, och behöver tas hänsyn till vid bedömningen.

Klimataspekter vid kusterosion:

  • Stigande havsnivåer kommer göra att strandlinjen förskjuts allt längre in mot land under en lång tid framöver. Det innebär att erosionsförlopp som idag är ganska måttliga kan blir omfattande i framtiden.
  • Utöver att medelvattenståndet ökar kan havsnivån tillfälligt stiga kraftigt i samband med högvattenhändelser och extremvärden, ibland med upp till ett par meter.
  • Längs norrlandskusten kompenserar landhöjningen för den stigande havsnivån en period framöver.
  • Stormar, vågförhållanden och vindriktning påverkar erosionen och kan förändras i framtiden.

Strategier och ställningstaganden behöver tas fram för hur kusterosion och havsnivåhöjning kan hanteras för olika kustavsnitt i riskområden. Det gäller både för planerad bebyggelse och befintlig bebyggelse, även för icke kommunal mark exempelvis privatägda fastigheter och infrastruktur.

För områden med pågående erosion eller där erosion kan bli ett problem i framtiden, är ny bebyggelse normalt inte lämplig. Det beror på svårigheten att göra marken lämplig genom erosionsskydd.

För områden där det redan finns befintliga erosionsskydd behöver skyddens långsiktiga förmåga att skydda bebyggelsen klarläggas innan marken kan anses vara lämplig.

Mark kan behöva reserveras för framtida behov. Bebyggelse, vägar och andra funktioner som ligger nära stranden i riskutsatta områden kan i framtiden behöva flyttas om det inte går att åtgärda riskerna. Mark kan också behöva reserveras ur miljöaspekt exempelvis för att strandängar ska kunna migrera längre upp på land när havet stiger.

En tillräckligt bred buffertzon mot bebyggelse kan behöva bevaras eller skapas för att tillåta en dynamisk strandlinje som kan förändras med tiden i takt med att havet stiger. En buffertzon kan också hjälpa till att lindra effekterna vid stormar.

Här kan du läsa mer om vilka planeringsunderlag kommunen kan använda för bedömning av kusterosion: Länk till avsnittet planeringsunderlag.

Bedömning av erosion vid stränder i sjöar


Foto: Bengt Rydell/SGI. 

Liksom kusterosion kan stranderosion orsaka irreversibel förlust av markområden och skada viktiga objekt och strukturer i strandzonen. Skadan kan vara ekonomisk, men kan också påverka människors hälsa och säkerhet, samt natur- och kulturvärden.

Tänk på att:

  • Stränder som är öppet exponerade för vågor och strömmar är ofta mer utsatta för erosion. Här kan även grusstränder och sandiga moräner påverkas.
  • Vid branta klinter (höga sluttningar) där jordlagren utgörs av sandiga och siltiga sediment finns också förutsättningar för erosion (finns exempelvis i södra Vättern).
  • Skyddsåtgärder för att hantera erosion och översvämning i sjöar kan vara komplexa och omfattande att genomföra. De kan behöva hanteras och lösas tillsammans och över större geografiska områden. Mellankommunal samverkan kan behövas.
  • Uppföra erosionsskydd behöver i normalfallet föregås av en tillståndsprövning, dispensprövning eller anmälan enligt miljöbalken.
  • Mänsklig aktivitet i form av anläggningar, till exempel hamnar och olika typer av erosionsskydd, kan påverka erosionen, och behöver tas hänsyn till vid bedömningen.

Klimataspekter vid erosion:

  • Vattenreglering och vattennivån i en sjö kan komma att förändras i ett framtida klimat. Detta innebär att erosionsförlopp kan förändras i framtiden.
  • Stormar, vågförhållanden och vindriktning påverkar erosionen och kan förändras i framtiden.

Strategier och ställningstaganden behöver tas fram för hur erosion kan hanteras för olika avsnitt i riskområden. Det gäller både för planerad bebyggelse och befintlig bebyggelse, även för icke kommunal mark exempelvis privatägda fastigheter och infrastruktur.

För områden där det redan finns befintliga erosionsskydd behöver skyddens långsiktiga förmåga att skydda bebyggelsen klarläggas innan marken kan anses vara lämplig.

Mark kan behöva reserveras för framtida behov. Bebyggelse, vägar och andra funktioner som ligger nära stranden i riskutsatta områden kan i framtiden behöva flyttas om det inte går att åtgärda riskerna.

En tillräckligt bred buffertzon mot bebyggelse kan behöva bevaras eller skapas för att tillåta en dynamisk strandlinje som kan förändras med tiden.

Här kan du läsa mer om vilka planeringsunderlag kommunen kan använda för bedömning av erosion vid stränder i sjöar: Länk till avsnittet planeringsunderlag.

 

 

Senast uppdaterad/granskad: 2023-06-26
Hjälpte informationen dig?