Foto: SGI/Setareh Yousefi
Grundläggningsmetoder
Grundläggning kan utföras med olika metoder och val av grundläggningsmetod beror av flera faktorer. Mest betydelsefullt är markens beskaffenhet.
Om det är nära till berg eller fast markmaterial, eller om lasterna är små, kan grundläggning ske med hjälp av ytlig grundläggning med platta eller plintar. Vid större laster och djupa jordlager ökar risken för sättningar och brott i marken och då används djup grundläggning med hjälp av pålar eller, för en del fall, markförstärkning där markens egenskaper förbättras för att klara en temporär eller permanent last.
Varje byggnadsverk (hus, väg eller annan anläggning) måste grundläggas med en grundkonstruktion på ett sådant sätt att byggnadsverket håller och inte rör sig för mycket. Genom grundkonstruktioner utnyttjar man hållfastheten hos jord och berg för att bära en last. Det kan också finnas andra krav på en grundkonstruktion, till exempel att den kan dränera vatten, isolera mot kyla och förhindra att radon tränger upp i byggnadsverket.
Vad som krävs av en grundkonstruktion skiljer sig mycket åt beroende på vad den ska användas till. Den tillåtna rörelsen kan vara ett par millimeter för ett golv under en pappersmaskin men kanske någon decimeter eller mer under en viss vägsträcka. Förutsättningarna för att uppfylla kraven är också mycket olika beroende på vilken jord som finns på platsen, hur djupt grundvattnet ligger, vilket klimat som kan förväntas och om det finns känsliga konstruktioner intill.
Ytlig eller djup grundläggning
Man brukar skilja på ytlig och djup grundläggning. Ytlig grundläggning kan användas när jorden nära byggnadsverkets underkant är tillräckligt fast och beständig i förhållande till byggnadsverkets utformning, egentyngd och last. Ytlig grundläggning för hus utförs med hjälp av lastfördelande plattor och kallas plattgrundläggning. Exempel på grundkonstruktion för plattgrundläggning är hel kantförstyvad platta gjuten på ett dränerande lager som vilar på en packad stenfyllning på berg. Andra exempel på platta är hel jämntjock platta och betongbalk (sula).
Djup grundläggning utförs med hjälp av pålar. Ett mellanting mellan ytlig och djup grundläggning är plintgrundläggning, då man utför schakter till fast botten och därifrån gjuter pelare/plintar. Grundläggning av vägar, bankar och planer på lös jord utförs ibland med jordförstärkning.