Planeringsunderlag slamströmmar

Innehåll på denna sida

Kartvisningstjänsten ras, skred och erosion

Råd om kartunderlagen

Kompletterande planeringsunderlag

Underlag för utredningar

Kartvisningstjänsten ras, skred och erosion

Flera nationella myndigheter har samlat kartunderlag om ras, skred och erosion i en webbaserad kartvisningstjänst tillsammans med beskrivande information i en vägledning och produktblad. Läs mer här. 

Här listas kartunderlag i kartvisningstjänsten som kan användas vid bedömning och utredning av slamströmmar. Dessa underlag är framför allt lämpliga att använda för att göra en den översiktliga bedömningen.

• Inträffade skred, ras och övriga jordrörelser (SGI)
• Jordskred och raviner (SGU)
• Områden där skogsbruk och exploatering kan orsaka erosion, ras och slamströmmar (Skogsstyrelsen)
• Översiktlig stabilitetskartering i morän och grovkorniga jordarter (MSB)
• Topografisk information: Terränglutning – brunton (Lantmäteriet)
• Geologisk information: Jordarter, jorddjupsmodell och jordarters täckningsområde (SGU)
• Rapporter om stabilitetsförhållanden, naturolyckor, hållbarhet och klimat (SGI)

Råd om kartunderlagen

När du använder kartlagren ska du alltid ta del av vägledningen och de produktblad som beskriver underlagen. I produktbladet anges vad du kan använda underlaget till men även vilka begränsningar underlagen har. Produktbladen hittar du i kartvisningstjänsten under respektive kartlager.

Kartvisningstjänsten är en samlingsportal för kartunderlag som berör ras, skred och erosion. Underlag finns även publicerade hos respektive myndighet. Ofta finns även kompletterade och fördjupad information om underlagen hos myndigheterna.

Här beskrivs ett urval av aspekter att tänka på när du använder kartunderlagen. Fler råd finns under ”Planeringsunderlag allmänt”, i rapporten ”Vägledningen kartunderlag ras, skred och erosion”, samt i produktbladen.

• Inträffade skred, ras och övriga jordrörelser (SGI): Då slamströmmar upprepas längs samma bäck eller ravin, och avlagringar från tidigare händelser kan på nytt sättas i rörelse, ger en inventering av tidigare händelser ge viktig information om befintliga förutsättningar. Notera att databasen inte är fullständig. Den innehåller ett urval av händelser.
• Jordskred och raviner (SGU): SGU har kartlagt raviner genom bildtolkning på skärm med Lantmäteriets höjddata och information om jordarter av en viss kornstorlek. Det kan finnas fler områden med raviner som SGU inte identifierat. De utpekade ravinerna behöver inte heller vara ett problem när det gäller slamströmar om de ligger inom flacka områden. Möjliga ravinformationer finns även identifierade i Skogsstyrelsen underlag (se nedan).
  
  
• Översiktlig stabilitetskartering i morän och grovkorniga jordarter (MSB): Detta underlag redovisar kartläggningen av stabilitetsförhållanden avseende slamströmmar i bebyggda områden. Viktigt att komma ihåg att bedömningen görs utifrån dåvarande förhållanden, och att en bedömningsklass 4 (inget utredningsbehov) inte behöver betyda att ingen risk föreligger vid ändring av förutsättningarna (schaktning, dikning) och vegetation kan påverka förutsättningar och därav risken för slamströmmar).
  
  Eftersom metodiken har utvecklats för kartläggning av bebyggda områden har övriga områden inte studerats och det kan finnas förutsättningar för slamströmmar i oexploaterade områden som inte är identifierade.
  
  
• Områden där skogsbruk och exploatering kan orsaka erosion, ras och slamströmmar (Skogsstyrelsen): Skogsstyrelsen har tillsammans med SGU och SGI tagit fram kartlager som översiktligt identifierar branta slänter (ej i berg) som kan ha förutsättning för erosion, ras och/eller slamströmmar. Produkten kan användas i översiktsplaneringen för att identifiera slänter med mycket kraftig lutning där slamströmmar kan uppstå.
  
  Av kartlagren framgår slänter med mycket kraftig lutning (över 25°) eller kraftig lutning (10° - 25°) samt möjliga ravinformationer och vattendrag. Inom områden med mycket kraftig lutning och i raviner finns det förutsättningar som gör att slamströmmar kan uppstå. Produkten identifierar även områden som kan påverkas av rasande jordmassor från slänter.
  
  Tanken har varit, att i Skogsstyrelsens produkt, sålla fram de områden där stabiliteten redan för dagens förhållanden är mycket låg och där en förändring av vegetationen likväl som en förändring av vattenmängd, vattnets flödesväg eller rinnhastighet kan vara den utlösande faktorn för ett ras.
  
  Ovanstående produkter har sina begränsningar. Exempelvis kan jordartsinformation baseras på äldre kartunderlag eller saknas helt. Underlagen är framtagna utifrån en GIS-analys. Ingen fältkontroll har gjort. Därför kan det även finnas andra områden där stabiliteten i jord inte är tillfredsställande och som behöver utredas i samband med att ny bebyggelse planeras.
  
  
• Rapporter om stabilitetsförhållanden, naturolyckor, hållbarhet och klimat (SGI): I det här kartlagret finns ett urval av äldre rapporter och genomförda utredningar samlade, som SGI varit inblandad i. Många kommuner och län har upprättat översiktliga regional klimat- och sårbarhetsanalyser, där riskutsatta områden identifieras, med dagens och framtida klimatförhållanden. Denna typ av rapporter går att hitta här. Även om ny klimatinformation finns tillgänglig kan geologiska beskrivningar vara användbara vid bedömningar.
  
  
• Topografisk information (Lantmäteriet): I kartlagret Terränglutning – brunton finns olika lutningsklasser redovisade. Det utgår endast ifrån höjddata och omfattar både berg och jord.
  
  
• Geologiska underlag (SGU) - jordarter, jorddjupsmodell och täckningsområde: I kartvisningstjänsten finns information om jordarter och jorddjupsmodell. Jordarters täckningsområde ger information om vilka områden i Sverige som SGU har karterat och vilken noggrannhet och kvalitet underlagen har. I kartvisningstjänsten finns endast ett urval av geologisk information. SGU har mer geologiska underlag som kan vara till stöd, se SGU:s kartvisare. SGU har tagit fram en handledning för jordartsgeologiska kartor och databaser som beskriver hur information kan användas.

Kompletterande planeringsunderlag

Här listas fler underlag som ofta behövs som komplement vid bedömningar och utredningar.

Andra planeringsunderlag

• Befintliga planer/dokument som beskriver geologiska, topografiska och geotekniska förhållanden
• Tidigare utredningar
• Fastighetskartan
• Flygbilder/ortofoton
• Fältbesök med protokoll

Historiska slamströmmar

Information om historiska slamströmmar kan identifieras genom att studera jordlager och topografi. Kartering av tidigare slamströmssediment kan ge indikation på förutsättningar för slamströmmar i området. Dessa kan dock ha förändrats med tiden, och det är viktigt att förstå landskapsutvecklingen lokalt och hur det kan ha påverkat förutsättningarna.

Hållbar dagvattenhantering (Naturvårdsverket)

En vägledning som syftar till att stötta kommunerna i arbetet med att uppnå hållbar dagvattenhantering. Länk till vägledningen. 

Hantering av dagvatten (Svenskt vatten)

Svenskt vatten har tagit fram två publikationer som du kan använda för planering och utformning av dag- och dränvatten. I Publikation P105  får du råd om planering och utformning av dag- och dränvatten, och Publikation P110  kan användas som underlag till dagvattenutredningar (Svenskt Vatten).

Hydrologisk, meteorologisk och klimatologisk information (SMHI)

På SMHI:s webbsida kan man hämta hydrologisk och meteorologisk information (se Data). Där finns historiska data, för bland annat nederbörd och vattenflöden, för ett flertal mätstationer i Sverige. Där finns även information om framtida klimat utifrån olika klimatscenarier (se Klimat).

SMHI erbjuder även statistiska tjänster, såsom att beräkna framtida vattenståndsnivåer och flöden för olika klimatscenarier i större vattendrag. Detta underlag kan användas för bedömning av klimatförändringens påverkan på stabilitetsförhållandena.

Kartering av översvämning, skyfall och lågpunkter

MSB tillhandahåller översvämningskarteringar för vissa områden. Trafikverket och vissa länsstyrelser och kommuner har utfört egna översvämningskarteringar och även analyser för att identifiera lågpunkter i landskapet som kan drabbas vid häftig nederbörd och skyfall (blue spot-analys).

MSB har tagit fram en vägledning som visar olika metoder för skyfallskartering , vilka underlag som behövs i arbetet samt hur karteringarna kan användas. De håller även på att utveckla en standardiserad metod för skyfallskartering i tätorter.

Vägledning från Boverket

Boverket har tagit fram en tillsynsvägledning avseende naturolyckor. Den syftar till att ge stöd åt länsstyrelserna vid tillsyn av kommunernas detaljplaner gällande risken för översvämning, ras, skred och erosion. I vägledningen finns bland annat information om slamströmmar. Här hittar du tillsynsvägledningen . 

Underlag för utredningar

Här beskriv underlag som kan användas då en översiktlig kartering genomförs (steg 2) eller för detaljerade (steg 3) och fördjupade (steg 4) utredningar. Underlagen beskriver metoder för att ta fram mer kunskap och egna kartor.

Kartering av slamströmmar

Statens Geotekniska Institut har i samarbete med Chalmers tidigare tagit fram en modell för översiktlig kartering av snabba massrörelser i slänter och raviner i morän och annan grov sedimentjord (se Viberg et al, 2002, Slamströmmar i samband med intensiv nederbörd). Denna översiktliga kartering ger upplysning om vilka områden som har förutsättningar för snabba jordrörelser. Läs rapporten. (PDF, Okänd storlek)

Räddningsverket ger en metodbeskrivning i rapporten ”Översiktlig kartering av stabilitets- och avrinningsförhållanden i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord” (2007). Läs rapporten (PDF, 1,56 MB).

Klimatfaktorer vid skyfallskartläggning

Kommunen behöver kontrollera att rätt klimatfaktor används vid dimensioner av dagvatten och åtgärder. Rapporten ”P110 del 1 Avledning av dag-, drän- och spillvatten” som Svenskt Vatten har gett ut ger rekommendationer. Läs rapporten .

Riktlinjer för detaljerad stabilitetsutredning av slänter och bäckar i morän

SGI har tagit fram riktlinjer för detaljerade stabilitetsutredningar av slänter och bäckar i morän och grovsediment (PDF, 3,36 MB). Rapporten är på engelska. De olika stegen i undersökningarna har även sammanställts på svenska i Räddningsverkets rapport från 2003 (PDF, 1,31 MB).

SGI:s rapport består av två delar varav den ena beskriver hur stabiliteten i moränslänter kan utredas och del två beskriver en metodik för utredning av slamströmmar. För att utreda stabiliteten i moränslänter kan även IEG Rapport 4:2010 användas.

Rapporterna är främst riktade till konsulter som genomför utredningar.

Förstärknings- och skyddsåtgärder

I vissa fall måste kommunen redan innan en plan antas bedöma vilka åtgärder som behövs för att marken ska bli lämplig. Här listas några på underlag som ger exempel på åtgärder  som kan genomföras för att skydda befintlig bebyggelse från slamströmmar.

• Du kan läsa mer om en kortare sammanfattning utredning av dimensionerande åtgärder i rapporten ”Förstärkningsåtgärder för slänter och raviner i morän och annan grov sedimentjord” (Räddningsverket, 2003). Här får du stöd vid utformning, dimensionering och skötsel av olika förstärkningsåtgärder. Läs rapporten. (PDF, 1,31 MB)
  
  
• Se exempel på skötselplaner/slänt- och skogsvård i kapitel 9.3 i Klimat och sårbarhetsanalys för Västernorrland. Läs rapporten. (PDF, 44,62 MB)
  
  
• I rapport 9 (2016) ger Skogsstyrelsen en exempelsamling över anpassningar av åtgärder för att förhindra erosion och stabilitetsproblem i slänter i samband med skogsbruk eller exploatering, Läs rapporten. (PDF, 0 MB)