Utred ras och skred i jord

Innehåll på denna sida

Faktorer som påverkar stabiliteten

Inledande bedömning med utlåtande från sakkunnig

Geoteknisk utredning

Råd i arbetet med ras och skred i jord

Faktorer som påverkar stabiliteten

Det finns flera faktorer som kan påverka stabiliteten i en slänt och därmed risken för att ras och skred inträffar. De naturliga förutsättningarna på platsen påverkar men stabilitetsproblem kan även uppkomma som en följd av exploatering. En stabilitetsutredning behöver därför omfatta beräkningar av stabiliteten för både befintliga förhållanden och för de förhållanden som planen medger (exempelvis i form av belastning). 

• Hur stabil en slänt är påverkas av ett antal yttre och inre påverkansfaktorer.

  Publicerad 26 juni 2023

  Inre faktorer:

  • Jordtyp och jorddjup
  • Jordens densitet
  • Jordens hållfasthet
  • Portrycks- och grundvattenförhållanden

  Yttre faktorer:

  • Topografi land/vatten
  • Vattennivå i vattendrag/sjö
  • Erosion
  • Belastning

Som stöd för en första bedömning finns översiktliga nationella planeringsunderlag som gör det möjligt att identifiera områden med förutsättningar för ras och skred i jord. Länk till avsnittet planeringsunderlag.

Det är väsentligt att den geotekniska stabilitetsutredningen som utförs speglar de laster och andra förhållanden som tillåts genom den markanvändning som planen kommer att medge. Exempelvis vilken typ av bebyggelse som är tänkt och om marknivån planeras att höjas (uppfyllning) eller sänkas (avschaktning).

Den geotekniska utredningen tar reda på under vilka förutsättningar som området är tillfredställande stabilt. Dessa förutsättningar är viktiga att få med som underlag vid planläggning av ett område. När det krävs åtgärder för att marken ska bli lämplig att bebygga behöver möjliga geotekniska åtgärder utredas i detaljplaneskedet. För att kunna säkerställa en specifik åtgärd i planen behöver utredningarna visa vilken eller vilka åtgärder som behöver vidtas för att lösa de stabilitetsproblem som finns eller skapas vid en utbyggnad av planområdet.

Vid beräkning av stabiliteten för de planlagda förhållandena blir det även tydligt om byggnaders placering och utformning eller markytans nivå med mera behöver styras för att uppnå tillfredställande stabilitet. Om det krävs åtgärder eller begränsningar av markens användning för att planområdet  ska bli lämplig att bebygga behöver genomförandet säkerställas i planen eller åtgärderna genomföras innan planen antas.

Inledande bedömning med utlåtande från sakkunnig

En första bedömning av om det kan finnas förutsättningar för låg stabilitet kan göras med stöd av statligt planeringsunderlag och ett platsbesök, du kan läsa mer om planeringsunderlaget här. Vid en sådan inledande bedömning kan kommunen även ha god hjälp av tidigare utförda geotekniska utlåtanden och utredningar som kan finnas tillgängliga, exempelvis i kommunens arkiv.  Bedömningen behöver oftast göras med  stöd av en geotekniker. Redovisning kan ske i ett geotekniskt utlåtande eller som en del i en geoteknisk utredning och omfatta följande. 

• Kontroll av om det finns kända geotekniska risker (ras, skred, erosion, översvämning) som berör området direkt eller indirekt.
• Kontroll av om genomförandet av föreslagen plan kan komma att påverka angränsande områden eller andra kommunala intressen ur ett geotekniskt perspektiv (VA, översvämningshantering, grönplaner etcetera)
• Kontroll av om planerad markanvändning innebär att geotekniska risker (ras, skred, erosion, översvämning) ökar.
• Beakta effekten av ett förändrat klimat.
• Inkludera alla plandelar, även mark som inte ska bebyggas, exempelvis park- och naturmark.
• Behov av utökad utredning av geotekniska och bergtekniska frågor.

Om det är uppenbart att ett område inte har förutsättningar för stabilitetsproblem behövs ingen stabilitetsutredning. Kommunens inledande bedömning och ställningstagande, samt på vilket underlag bedömningen gjorts, behöver framgå av planhandlingar. Exempel på områden där det ofta räcker med en första bedömning är mark med fast lagrad jord (sand, grus och morän), där det enbart är små höjdskillnader. En förutsättning är också att det inte skapas slänter vid uppfyllnad eller avschaktning vid planens genomförande.

Om det efter en första bedömning inte klart och entydigt går att utesluta att planen kan beröras av, eller förorsaka ett ras eller skred så behöver en geoteknisk utredning genomföras.

Geoteknisk utredning

Om den inledande bedömningen identifierar att det kan finnas förutsättningar för ras och skred behöver fortsatt utredning ske. Kommunen behöver då handla upp en geoteknisk utredning Upphandlingsunderlaget behöver utformas så att rätt frågor besvaras i utredningen och det behöver även ske en granskning av utredningen så att denna omfattar och motsvarar det kommunen efterfrågat. Nedan ges förslag på vägledningar som kommunen kan hänvisa till vid upphandling av en geoteknisk utredning och exempel på frågor som bör besvaras av utredningen och därför inkluderas i förfrågan.

• Utredningen ska följa tillämpningsdokumenten IEG Rapport 4:2010 eller IEG Rapport 6:2008 och uppnå som lägst nivån detaljerad utredningsnivå (IEG Rapport 4:2010) eller GK2 (IEG Rapport 6:2008).
• Utredningen ska följa SGI Vägledning 8, Utredning av släntstabilitet (ersätter Skredkommissionen 3:95).
• Angränsande mark- eller vattenområden som kan påverka planområdet eller påverkas av planförslaget ska ingå i utredningen.
• Stabiliteten för både befintlig markanvändning och planerad markanvändning ska ingå i utredningen.
• Utredningen behöver ge förslag på eventuella åtgärder.
• I de fall det är aktuellt med skyddsåtgärder (översvämning, buller etcetera) behöver den inverkan skydden har på stabiliteten hanteras i utredningen.
• Om permanenta schakter eller fyllnader är aktuella i planområdet (dagvattendammar, utfyllnad av mark etcetera) behöver stabiliteten för dem inkluderas i utredningen.
• Kommunen bör ställa krav på att konsulten har kompetens inom kommunal planering och PBL. Detta för att föreslagna åtgärder också ska gå att omhänderta på ett bra sätt i PBL-processen.

• Om kvicklera finns i området kan ett större område behöva inkluderas i utredningen.

• Utredningen behöver ta hänsyn till ett förändrat klimat, exempelvis hur ökad erosion över tid kan påverka stabiliteten samt hur portryck och grundvattennivåer påverkar stabiliteten. Tidsperspektivet bör vara bebyggelsens förväntade livslängd. På Boverkets hemsida kan du läsa mer om tidsperspektivet vid planering.
• Erosionens påverkan på stabiliteten ska ingå i utredningen (vid påtaglig erosion krävs särskild erosionsutredning som underlag för att bedöma erosionens omfattning över tid).

• Klargöra om planen kommer att påverka omgivande områden så att riskerna ökar, till exempel ökade dagvattenflöden. Det är viktigt att den geotekniska utredningen samordnas med dagvattenutredningen.

Kommunen bör inkludera geoteknikern i hela PBL-processen. Vid kontroll av utredningen behöver kommunen stämma av med geoteknikern så att hänsyn har tagits till alla de aspekter som den nya planen medger. Det vill säga  tillkommande laster från till exempel byggnader, trafik, uppfyllnader, översvämningsskydd och bullervallar eller föreslagna avschaktningar såsom dagvattendammar, diken med mera.

• Att utreda förutsättningar för kvicklera

  Publicerad 26 juni 2023

  Kvickleror är så kallade högsensitiva leror som kan förlora större delen av sin hållfasthet vid kraftig störning, till exempel vid ett skred. Små skred i kvicklera kan snabbt sprida sig över större områden.

  Vid planering i områden med kvicklera behöver man identifiera om det finns instabila slänter utanför planområdet som kan påverka planområdets stabilitet över tid. Kvicklera kan innebära att slänter över hundra meter utanför planområdet behöver analyseras. Det är därför viktigt att känna till om kvicklera förekommer i eller i anslutning till planområdet. Skred i Götaälvdalen kan nå flera hundra meter från älven medan skreden i Säveån (Västra Götaland) oftast berör ett område som ligger inom lutningen 1:15 från Säveåns strandlinje. SGI har tagit fram en metodik för kartläggning av kvicklera där det är möjligt att identifiera områden där hänsyn till kvicklera behöver tas.

  Utredningar inom områden med förutsättningar för kvicklera behöver omfatta alla slänter som genom bakåtgripande eller framåtgripande skred kan påverka planområdet. Ett område som planläggs ska inte få otillfredsställande stabilitet om ett skred går i närheten av planområdet. För mer information LÄNK (SGI Vägledning 8, tillämpningsbilaga 1, lerjordar, kap 5).

  I avsnittet om planeringsunderlag kan du läsa mer om utredning av kvicklera.

• Empirisk bedömning vid förekomst av kvicklera

  Publicerad 26 juni 2023

  Inom vissa geografiskt avgränsade områden finns empiriska riktlinjer för hur långt man bör räkna med att bakåtgripande skred kan nå. En sådan riktlinje finns för områden inom södra Götaälvdalen och är redovisad i SGI GÄU Rapport 32 (SGI, 2011). SGI har tillämpat modifierade versioner av metoden för skredriskkarteringsprojekt i hela Götaälvdalen, Norsälven och Säveån.

  Anvisningar för de modifierade versionerna redovisas i SGI:s handlingar:

  • Hantering av kvicklereförekomst vid stabilitetsbedömning för Göta älv, GÄU-delrapport 32 (2011) LÄNK
  • Skredrisker i ett förändrat klimat – Norsälven, Del 2: metod för kartläggning (2015) LÄNK
  • Skredrisker i ett förändrat klimat – Säveån, Del 2: metod för kartläggning (2017) LÄNK

  Inom andra områden kan historiska skred som inträffat i närheten av aktuell slänt/planområde analyseras. Lantmäteriets höjddatabas kan användas vid analysen. En erfarenhetsmässig bedömning kan göras av storleken på ett eventuellt kvickleraskred baserat på storlekar på tidigare inträffade skred inom samma geologiska lokal med liknande jordlagerföljd och topografi. Avsaknaden av historiska skred  innebär inte att skred inte kan ske i framtiden.

  Områdesförhållanden som är lämpliga att utvärdera är:

  • Kvickleralagrets utbredning och mäktighet (djup). Utvärdering av kvickleralagrets utbredning och mäktighet kan göras enligt anvisningar i SGI:s publikation 46 Metodik för kartläggning av kvicklera (2018). LÄNK
  • Förhållanden vid initialskredets mynning (stor älv eller dal/åfåra eller ravin/flera hinder såsom berg i dagen, fastmark eller trång ravin). Förhållanden vid initialskredets mynning påverkar möjligheten för skredmassor att transporteras bort och lämna en tom instabil skredkrater. Detta möjliggörs främst av vattendrag med höga flöden och/eller brant terräng, såväl under som över vattenytan.
  • Släntens höjd med ledning av tillgängligt översiktligt topografiskt underlag såsom Lantmäteriets höjddatabas LÄNK

Råd i arbetet med ras och skred i jord

Här presenteras olika planeringsförutsättningar som kan underlätta i arbetet med att utreda ras och skred i jord.

Statligt planeringsunderlag har begränsningar

Det finns ett flertal statliga planeringsunderlag som täcker hela eller delar av Sverige. Inom vissa delar av landet är underlaget mer detaljerat medan det för andra områden är mycket övergripande eller saknas helt. På den myndighetsgemensamma kartvisningstjänsten Ras, skred och erosion finns planeringsunderlaget samlat.

Här finns bland annat statligt planeringsunderlag som gör det möjligt att identifiera områden med naturliga förutsättningar för ras och skred i finkornig jord. Underlaget är utvecklat av SGU och ingår i ”Vägledning ras, skred och erosion”. Underlaget identifierar områden med förutsättningar för skred i finkorniga jordarter där marken lutar mer än 1:10. Underlaget finns för områden där jordartskartan är tillräckligt detaljerad, men saknas för andra områden. Det är därför viktigt att ta del av de produktblad med metadata som är framtagna för kartlagren för att förstå underlagets begränsningar. Underlagen är framtagna utifrån jordartskartan som är mycket översiktlig och bedömningen görs enbart med avseende på ytjordlager vilket gör att det finns fler områden med förutsättningar för skred där grovkorniga ytjordlager kan vila ovanpå finkornigare jordar.

Underlag som delvis saknas är kartlager som pekar ut områden med förutsättningar för ras i friktionsjord (sand, grus och morän). I områden med friktionsjordar får bedömning göras från fall till fall om stabilitetsutredningar behöver genomföras beroende på lutningar, jordart och jordlagrens mäktighet.

 I produktbladen finns det tydligt beskrivet vad underlagen är framtagna för och vilka begräsningar de har. Det är viktigt att känna till att underlagen inte har tillräcklig detaljeringsnivå för att på egen hand utgöra underlag vid en geoteknisk utredning men är ett bra stöd vid den inledande bedömningen. SGI rekommenderar kommuner att alltid ta hjälp av en sakkunnig för att identifiera slänter som behöver utredas.

Skogsstyrelsen har tillsammans med SGI tagit fram ett kartlager som redovisar områden där skogsbruk och exploatering kan orsaka erosion, ras och slamströmmar. Om ett sådant område ligger i eller i anslutning till detaljplanen behöver både erosion, ras och slamströmmar utredas. Kartlagret begränsar sig till mark som lutar mer än 25 grader vilket innebär att det inte är heltäckande avseende vilka slänter som behöver utredas i samband med detaljplanering. Även mark som lutar mindre än 25 grader kan behöva utredas vid exploatering för att säkerställa tillfredsställande stabilitet.

Historiska skred

För att få en uppfattning om hur stora skreden kan bli kan  historiska skred studeras i aktuellt område. I kartvisningstjänsten ”Vägledning ras, skred och erosion” finns en produkt ”Spår av jordskred (skredärr)” som SGU har producerat och som visar på spår av inträffade jordskred. I tillhörande produktblad finns mer information om hur kartunderlaget kan användas. En geolog kan även bedöma formationer i naturen genom att studera lantmäteriets höjddata tillsammans med aktuella ytjordlager om SGU inte karterat skreden i området.

Permanenta schakter och utfyllnader

Förutom naturliga förutsättningar behöver hänsyn tas till det som planeras för. Skapas nivåskillnader i annars flacka områden kan förutsättningar för stabilitetsbrott uppstå. Nivåskillnaderna tillsammans med de jordlager som förekommer blir då avgörande för om stabiliteten behöver kontrolleras. Finkorniga jordar såsom lera och silt klarar mindre nivåskillnader innan stabiliteten blir otillfredsställande. Vid stora fyllnadshöjder och schakter kan stabiliteten även behöva kontrolleras för fastare jordlager. En sakkunnig kan bedöma detta, men det är viktigt att kommunen säkerställer att stabiliteten är klarlagd då planen antas, även för konstruerade slänter och att frågan inte kan lämnas outredd till bygglovsskedet.

I småhusområden där utbyggnaden av området sker succesivt och där marknivån behöver justeras är det viktigt att kommunen tänker till redan i planskedet så att nivåsättningen  på en fastighet inte begränsar möjligheten att bygga ut intilliggande fastigheter. I dessa fall bör kommunen styra  marknivån i planen.

Ta höjd för oväntade laster

Det är ofta inte möjligt att helt undvika belastningar närmast släntkrön. Marken närmast släntkrön måste därför ofta tåla belastningar från exempelvis maskiner för skötsel av växtlighet, snöröjning samt en viss uppfyllnad, snöupplag, komplementbyggnader med mera. Därför behöver de stabilitetsberäkningar som utförs inbegripa de belastningar som inte kan undanta med hjälp av planbestämmelser eller val av markanvändning.

Samordna utredningar

Det geotekniska underlaget behöver användas tillsammans med annat underlag som tas fram i PBL-processen. Exempel på detta kan vara översvämningsutredningar och skyfallsutredningar. Dessa planeringsförutsättningar kan sedan ligga till grund för val av markanvändning, placering av byggnader och infrastruktur, höjdsättning av marken.

Utred större område i ett sammanhang

Områden med förutsättningar för kvicklera kan behöva föregås av ett planprogram för att kunna utreda ett större område i ett tidigare skede. Förekomst av kvicklera kan innebära att skredet blir omfattande och påverkar områden långt utanför planområdet. På samma sätt kan ett skred långt utanför planområdet påverka planområdets stabilitet.