Stabilisering

Vilken typ av sorbent som är bäst lämpad beror bland annat på om det är ytligt liggande PFAS-förorenad jord som ska behandlas eller om det är en plym med PFAS-förorenat grundvatten som ska stoppas.

Stabilisering med aktivt kol är en relativt mogen teknik och har nu försiktigt börjat användas för PFAS i olika fullskaleprojekt. Mer forskning i pilotskala är dock nödvändig, dels för att undersöka varaktigheten i en stabilisering under olika kemiska och hydrologiska förhållanden, dels för att undersöka hur effektiv metoden är för olika typer av PFAS och dess prekursorer. Prekursorer, så kallade föregångarämnen, är en bred grupp av både kända och okända PFAS, vilka kan omvandlas och ge stabila PFAS som slutprodukt. På så sätt kan prekursorerna vara relevanta för framtida spridning och exponering.

Inom projektet har två lämpliga lokaler för genomförandet av pilotförsök identifierats av SGI och SGU med hjälp av andra statliga myndigheter; Sundsvall-Timrå flygplats respektive Örnsköldsvik flygplats. Lokalerna skiljer sig rent hydrogeologiskt vilket ger möjligheter att studera metodernas tillämpning i olika geologiska och hydrogeologiska miljöer.

Pilotförsöket i Sundsvall-Timrå omfattar två delar. I den första delen behandlas jord i omättad zon genom inblandning av partikulärt aktivt kol (PAC). Behandlingen genomfördes hösten 2023. Åtgärden följs nu upp genom att med så kallade lysimetrar provta porvatten och analysera vattnet med avseende på PFAS. Resultaten  visar på en betydande reduktion i halter av PFAS. I pilotförsökets andra del, som genomfördes i maj 2024, har en källterm med PFAS-förorenad jord i mättad zon behandlats genom injektering av kolloidalt aktivt kol (CAC).

Vid Örnsköldsvik flygplats har kollidalt aktivt kol (CAC) injekterats i ett område nedströms källområdet i syfte att stoppa spridning med grundvatten (plymbehandling). En cirka 70 meter lång barriär anlades under hösten 2023 och uppföljande provtagningar av grundvatten visar en stor reducering av PFAS i grundvattnet. Som ett komplement genomförs under augusti-september 2024 fältarbeten som syftar till att få bättre kunskap om hur PFAS sprids från källzonen. Arbetet omfattar bland annat dynamisk nivåspecifik provtagning av grundvatten och jordprovtagning med Geoprobe. Vi installerar så kallade lysimetrar för att ta ut prover på porvatten. Detta ska tillsammans med andra arbeten inom stabiliseringsprojektet ge en bättre förståelse för hur PFAS sprids i den omättade zonen.

Även om det finns resultat från tidigare utredningar från områdena som projektet kan dra nytta av, har kompletterande undersökningar varit nödvändigt för att fatta beslut om hur pilotprojekten ska genomföras inom dessa lokaler. Dessa utredningar inkluderar bland annat nivåspecifik grundvattenprovtagning, sonicborrning med tillhörande geologisk kartering, mätning av grundvattenflöde och PFAS-transport med iFlux samt laktester. Ett viktigt underlag för utformning och optimering av pilotförsöken är de hydrogeologiska modeller som utvecklas för respektive försökslokal.

Arbetet förväntas ge kunskap om:

• när åtgärdstekniken är lämplig
• vilka underlagsdata som behöver tas fram för att avgöra om åtgärdstekniken kan vara lämplig
• vad man ska tänka på inför och under genomförandet
• metodik för hydrogeologisk karakterisering
• vad som kan ingå i ett miljökontrollprogram för att följa upp effekten av åtgärden

Forskningsprojektet genomförs under åren 2023-2026. Projektet genomförs som ett samarbete mellan SGI och SGU där SGU ansvarar för upphandling av fältundersökningar och pilotförsök.

Inom projektet samarbetar SGI även med Uppsala universitet, där SGU finansierar en tjänst som postdoktorand. Inom forskningssamarbetet kommer fokus ligga på hydrogeologisk modellering och föroreningstransport av PFAS.