Hur använder jag resultaten?

Kartorna ger också en indikation på vilka områden som kan komma att påverkas mest i ett förändrat klimat genom att stabilitetsförhållandena försämras. Resultatet av karteringen kan även användas vid nybyggnation för att påverka placering och utförande av ny bebyggelse och verksamhet så att skredrisker kan förebyggas.

Vid detaljplanering och bygglov så räcker inte skredriskkartan som underlag utan det behöver göras mer detaljerade geotekniska utredningar. Du behöver ta hänsyn till den byggnation och de anläggningar som planen/bygglovet kommer att tillåta. Detta för att inte öka sannolikheten för skred och för att säkerställa stabiliteten för nybyggnation och befintlig bebyggelse inom detaljplaneområdet.

Skredsannolikhetskartan visar hur stabilitetsförhållandena ser ut med dagens markutnyttjande och vid planering kan man använda detta, men ha med i beaktande om det blir en större eller mindre belastning på markytan, eller om topografin kommer att ändras. I din samhällsplanering behöver du ta hänsyn till såväl befintliga förhållanden som förhållanden i ett förändrat klimat.

För att kommunen som markägare ska kunna ta beslut om så kallade riskreducerande åtgärder är det bra att göra en kvantitativ kostnads-nyttoanalys genom att väga kostnaden för en åtgärd mot nyttan. Som underlag för detta kan sannolikheten för skred och konsekvenserna utredas mer detaljerat för ett avgränsat område inför beslutet om åtgärden ska inriktas på att minska sannolikheten och/eller konsekvenserna.

Fysiska åtgärder som ska minska sannolikheten för skred i form av avschaktning, tryckbank, erosionsskydd, jordförstärkning med mera är ofta kostsamma. Alternativ som minskar konsekvenserna kan ibland göra mer nytta. Sådana alternativ kan exempelvis vara inlösen/rivning av en byggnad på en fastighet eller restriktioner i hur man får använda marken.

Det är en fördel att samordna olika klimatanpassningsåtgärder. Förebyggande åtgärder mot olika typer av naturolyckor kan ibland motverka varandras syften. Exempelvis kan en skyddsvall som ska förebygga översvämning orsaka en belastning på marklagren som försämrar stabiliteten i området.

Enligt Europastandarder för geoteknik krävs olika detaljeringsnivå beroende på ändamål. Geotekniska stabilitetsutredningar utförs därför lämpligen med etappvis ökande detaljeringsnivå. Se vidare IEG 4:2010 för planering respektive IEG 6:2008 för projektering och byggande.

Kommunen kan söka statsbidrag för förebyggande åtgärder för bebyggda områden (hela Sverige)  hos MSB . Om det gäller områden längs Göta älv kan kommunen söka medel hos Delegationen för Göta älv 

• Rekommendationer till dig som jobbar på en kommun där det finns ett skredriskkarterat område

  Publicerad 22 juni 2022

  • Ta in resultaten från skredriskkarteringen i kommunens egna kartsystem.
  • Samla och koppla geotekniska utredningar i GIS. Bygg på den inom skredriskkarteringen insamlade informationen.
  • Det är även värdefullt för ett hållbart samhällsbyggande att kommunen samlar information i sina digitala arkiv och kartor, om utförda stabiliseringsåtgärder. Information om när, var och hur åtgärder är utförda och underhållsbehov.
  • Identifierade områden med hög skredrisknivå, där det inte har gjorts tillräckligt detaljerade studier, bör utredas vidare.
  • Vid utredning av åtgärder är det viktigt att undersöka ifall det förekommer kvicklera. Kvicklera kan påverka utbredningen av ett eventuellt skred. Åtgärderna ska även ta hänsyn till påverkan av ett förändrat klimat.
  • Gör en översyn av befintliga erosionsskydd för att se vad som behöver underhållas och kompletteras. Detta är extra viktigt inom områden med måttlig och stor känslighet för klimatpåverkan.
  • Samordna olika klimatanpassningsåtgärder inom kommunens olika tekniska ansvarsområden. Trafikansvariga, byggnadsansvariga, vatten- och avloppsansvariga enheter. 
  • Vid detaljplaneläggning måste områdena detaljutredas för det som planen kommer att tillåta. Inför detaljplanläggning och inför upphandling av geoteknisk konsult kan sannolikhetskartorna ge en indikation på dagens stabilitetsförhållanden och dagens konsekvenser samt stabilitetens känslighet för klimatpåverkan.
  • De områden som är skuggade i webkarttjänsten har mer detaljerad information att tillgå i form av geotekniska stabilitetsutredningar. Utredningarna finns normalt i kommunernas arkiv och hos konsulten som utfört utredningen. SGI har inventerat dessa utredningar och kan hjälpa till med att hitta arkivuppgifter.    
  • Äldre planer kan vara lämpliga att se över och kan behöva utredas mer i detalj inför en eventuell omprövning. En del av klimatanpassningsarbetet kan innebära upphävning av planen eller outnyttjade byggrätter.
  • Kommunen kan söka statsbidrag för förebyggande åtgärder för bebyggda områden (hela Sverige) hos MSB  . Om det gäller områden längs Göta älv kan kommunen söka medel hos Delegationen för Göta älv. 

• Rekommendationer till dig som jobbar på en länsstyrelse alternativt annan tillsynsmyndighet

  Publicerad 22 juni 2022

  • Framtaget utredningsresultat kan användas som underlag till beredskapsplaner, remisser och vid akuta händelser.
  • Kartorna finns i länsstyrelsens planeringskatalog och kan användas som underlag.
  • Uppmuntra samordning av klimatanpassningsåtgärder för olika naturhändelser.
  • Vid detaljplaneläggning måste områdena detaljutredas för det som planen kommer att tillåta. Inför detaljplanläggning och inför upphandling av geoteknisk konsult kan sannolikhetskartorna ge en indikation på dagens stabilitetsförhållanden och dagens konsekvenser samt stabilitetens känslighet för klimatpåverkan.
  • De områden som är skuggade i webkarttjänsten har mer detaljerad information att tillgå i form av geotekniska stabilitetsutredningar. Utredningarna finns normalt i kommunernas arkiv och hos konsulten som utfört utredningen. SGI har inventerat dessa utredningar och kan hjälpa till med att hitta arkivuppgifter.    

• Rekommendationer till dig som är fastighetsägare

  Publicerad 22 juni 2022

  • Ska du bygga nytt eller bygga till kan det vara bra att ta reda på vad som redan är gjort i närområdet. Det kan finnas geotekniska undersökningar som är användbara även för det som du ska göra.
  • Använd den framtagna kartvisningstjänsten för att få en uppfattning om hur förutsättningarna ser ut i ditt närområde. Karteringen är översiktlig eftersom den bygger på information som ska representera ett större område. Den kan därför inte användas för att i detalj studera ett mindre område. Kartan är tänkt att hjälpa kommunen att prioritera områden för noggrannare studier och eventuella åtgärder.
  • Ta kontakt med din kommun och be att få ut det geotekniska underlaget för din fastighet och närområdet.
  • Misstänker du stabilitetsproblem på din fastighet/tomt bör du kontakta kommunen eller räddningstjänsten.

Skredförebyggande åtgärder

I Skredkommisionens rapport 5:95 (PDF, 4,43 MB) hittar du exempel på olika typer av skredförebyggande åtgärder. Illustrationen nedan är tagen därifrån. Skredkommisionen är avvecklad men hade som uppgift att samordna forskning och sprida information om släntstabilitet, jordskred och metoder för förebyggande åtgärder. 

Naturanpassade erosionsskydd

Erosionsskydd och andra förebyggande åtgärder i vattendrag kan i många fall innebära en negativ påverkan på de naturvärden som finns i och utmed vattendragen.  Hårda skydd, exempelvis en stenskoning, ger ett effektivt skydd mot erosion på den plats där de anläggs men leder ofta till att problemet flyttas till en annan plats. SGI förordar därför så kallade naturanpassade erosionsskydd, som är gynnsamma för miljön samtidigt som de är motståndskraftiga mot erosion. Ett naturanpassat skydd upplevs ofta som trevligare och kan göra stranden mer tillgänglig för besökare.

Vi har gjort en inspirationskatalog där vi samlat alla kända naturanpassade erosionsskydd i Sverige. Katalogen innehåller såväl idéer som kartor till befintliga skydd.

Ett naturanpassat erosionsskydd med död ved som lagts ut för att armera stranden och minska erosionen.