Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Strand vid Ångermanälven Foto: SGI/Hjördis Löfroth

Skredrisk Ångermanälven - pågående

Sedan 2012 genomför SGI skredriskkarteringar längs prioriterade vattendrag i Sverige, finansierat med klimatanpassningsanslag. I karteringen ingår en bedömning av klimatförändringens effekter på skredrisken. För närvarande pågår utredningar längs Ångermanälven.

 Aktuellt

En stabilitetsutredning färdigställdes under hösten 2020 längs en cirka 25 kilometer lång sträcka av Ångermanälven. Denna kompletterades tidigt under 2021 med beräkningar av stabiliteten i ett framtida klimat.
Detta blir ett underlag till det fortsatta arbetet med en heltäckande skredriskkarta för området. Nästa steg är en sannolikhetsanalys för skred längs sträckan, och därefter görs skredriskkartan. Vi planerar att slutföra karteringen under 2021.

Utredningsområdet

 Undersökningsområdet sträckte sig från början åtta mil längs älven, från Ångermanälvens utlopp vid Hammarsbron upp till Näsåker. Det utvalda utredningsområdet i etapp 1 omfattar en cirka 25 kilometer lång sträcka mellan Faxälvens mynning (uppströms) och Överlännäs (nedströms). På vägen passerar älven Sollefteå tätort. Området berör i första hand Sollefteå kommun.

Ångermanälven är på flera sätt olik tidigare karterade vattendrag i den västra delen av Sverige. Älvfåran är djupare och bredare. Geologin är annorlunda med mäktiga jordlager av sand och silt och höga, branta slänter (nipor). Skred och ras förekommer vid niporna. I området finns bebyggelse, infrastruktur, fiskevårdsintressen samt kraftbolag som kan påverkas av ett skred. Få utförda geotekniska undersökningar finns längs sträckan, med undantag av i Sollefteå tätort.

SGI behöver anpassa karteringsmetoden till Ångermanälvens förhållanden. Vi har samlat in data som till exempel visar hur strandlinjen förändrats över tid. Vi har också tagit fram geologiska kartor för området mellan Nyland och Näsåker, gjort geotekniska undersökningar och tagit fram en metodik för att utvärdera jordparametrar för stabilitetsberäkningar i siltslänter.  Ångermanälven är med sina jordmaterial och siltslänter representativ för flera andra norrlandsälvar och Dalälven.

För Ångermanälven innebär också sannolikhetsanalysen en metodutveckling jämfört med tidigare karterade vattendrag, då de geotekniska förhållandena är annorlunda och osäkerheten i de geotekniska parametrarna större.

Tidigare arbete

SGI inledde arbetet 2015 med förberedande undersökningar. Vi samlade in tidigare geotekniska undersökningar och utförde bottenundersökningar i älven. Vi har också mätt portryck och grundvatten i de skredbenägna siltslänterna. Mellan åren 2017-2018 gjorde vi geofysiska mätningar med helikopter för översiktlig bedömning av jordlagerförhållanden, provtagning i fält för bestämning av jordens egenskaper, erosionsberäkningar i älvfåran och placerade ut ett antal portrycksmätare och grundvattenrör i området uppströms och nedströms Sollefteå.

En metodik för att bestämma jordparametrar i silt som underlag för stabilitetsberäkningar togs fram 2015-2019 och presenterades i en uppdragsrapport. Under åren 2019-2020 har geotekniska undersökningar utförts och en stabilitetsutredning genomförts för etapp 1, baserat på den framtagna metodiken.

Det framtagna underlaget är även en hjälp i arbetet med att utforma en lämplig karteringsmetod för älvar och områden med liknande geologiska förutsättningar som Ångermanälven. Metodiken är till stöd vid stabilitetsutredningar i silt i liknande geologiska områden.

Senast uppdaterad/granskad: 2019-09-09
Hjälpte informationen dig?