Så skredsäkras Göta älv

Från utredning till åtgärd

Göta älvutredningen, från 2012, har identifierat flera områden utmed älven som har risk för skred. Baserat på denna väljs områden ut för fortsatt utredning. Detta görs till dess att man har så utförlig kunskap om området att man kan bedöma om åtgärder behövs eller inte. 

Krav och riktlinjer för geotekniska utredningar

Geotekniska utredningar; översiktliga, detaljerade och fördjupade utredningar, utförs i enlighet med de krav som ställs i europastandarderna för geoteknik som rör släntstabilitet (IEG:s tillämpningsdokument rapport 4:2010 och 6:2008).

De utredningar som görs inom ramen för Delegationen för Göta älv ska även innehålla underlag för sannolikhetsberäkningar samt ta hänsyn till klimatförhållandena år 2100. SGI har tagit fram riktlinjer för detta arbete, som ska ses som ett tillägg till IEG:s tillämpningsdokument för de utredningar som görs på beställning av Delegationen för Göta älv.

En geoteknisk utredning tar ungefär 8-12 månader beroende på områdets komplexibilitet. Läs mer om utredningsnivåerna.

Risk: Sannolikhet och konsekvens

För att få en samlad och jämförbar bedömning av risk vägs konsekvensen ihop med sannolikheten för händelsen. Hur ett skred i ett område påverkar människors hälsa och säkerhet och Göta älvs flöde utgör konsekvensen. Hur stor sannolikhet för skred ett område har beror på en rad faktorer som exempelvis topografi och markens egenskaper. Utredningarna resulterar i en riskbedömning. 

Kontroll av utredning och åtgärdsförslag

När en utredning är färdigställd ska den kvalitetsgranskas mot uppställda krav och mål. De förslag på åtgärder som tas fram ska jämföras med den samhällsnytta de skapar. Det innebär att den föreslagna åtgärden som ligger till grund för statligt bidrag ska vara samhällsekonomiskt försvarbar.

Åtgärdsmetod

Det kan finnas flera olika metoder för att stabilitetssäkra eller höja säkerheten mot skred i ett område. Vilken metod som blir aktuell kan bero på saker som exempelvis tillgänglighet till platsen, hur området används idag och hur det kommer användas i framtiden. Vanliga åtgärder är bland annat avschaktning, förstärkning med kalkcementpelare i marken (KC-pelare), spont, bankpålning och erosionsskydd. Åtgärderna kan även bestå av kombinationer av flera metoder. Läs mer om stabilitetshöjande åtgärder.

Innan en åtgärd kan utföras krävs projektering så att det finns tydliga ritningar och beskrivningar för hur arbetet ska utföras och vilka krav som ställs. Anläggningen kan även kräva vissa tillstånd så som exempelvis strandskyddsdispens eller tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken.

Under tiden byggnationen pågår krävs en noggrann uppföljning för att anläggningsarbetet inte ska påverka risken för skred.

Underhåll

Olika åtgärder har olika underhållsbehov. Vad som behöver göras inom respektive åtgärdsområde bestäms i den underhållsplan som tas fram i samband med projekteringen. Om det är flera fastigheter som berörs av åtgärden kan en gemensamhetsanläggning behövas för att ta hand om underhållet.