Foto: Torbjörn Thuresson, SGI
Utvecklande arbetsuppgifter har fått Hans att stanna
När byggnadsingenjörsstudenten Hans Jonsson första gången klev in genom dörrarna på SGI:s Linköpingskontor hade han ett examensarbete i sikte. 30 år senare är han IT-ansvarig för myndigheten och historien om hans arbetsliv är också historien om SGI.
– Att jag arbetat så länge på SGI beror på att jag har trivts väldigt bra med kollegorna - och på att mitt arbete är väldigt utvecklande, säger Hans Jonsson, IT-ansvarig på SGI.
Hans Jonsson har hunnit vara med om många förändringar under sin tid på SGI. Både de som påverkat honom utifrån, och dem han själv kunnat styra över. En förändring han själv valt är att lämna sin tjänst som geotekniker på SGI efter sex år. Istället kom han att ansvara för IT-enheten på SGI.
Från stationära datorer till distansarbete
När Hans började som IT-ansvarig fanns tre servrar, fem bärbara datorer och cirka 90 stationära datorer på SGI. Alla medarbetare hade fast telefon. Idag är läget ett helt annat.
– Digitaliseringen har förändrat jobbet i grunden. Vi på IT-enheten hanterar mer än dubbelt så mycket, men tekniken är mer mogen, säger Hans.
Nästa stora förändring i yrkeslivet kan komma med den artificiella intelligensen, spår Hans, och delvis är vi redan där. Med kriget i Ukraina har också it-säkerhet fått en annan betydelse.
Men den största utmaningen i jobbet kommer egentligen inte med tekniken, utan med de mellanmänskliga relationerna.
– Balansen mellan att vara hjälpsam och samtidigt prioritera rätt saker för myndigheten kan vara svår ibland.
IT-enheten måste alltså kunna bromsa och köra samtidigt. Men, veta när det är dags för vilket.
Gillar omväxlingen
I privatlivet har det mest varit köra som gäller för Hans. Helst mountainbike och simning – Hans har simmat på elitnivå. Han har också en hel del medaljer sin tid som spelare i undervattensrugby.
Efter 30 år i statens tjänst kan en medarbetare välja att få en guldmedalj. Detta var inte aktuellt för Hans.
– Det var helt uteslutet att välja guldmedaljen. Jag har tillräckligt med medaljer som skräpar, skrattar han.
Men vad är det då som gör att man stannar på en arbetsplats ett helt yrkesliv?
-Att man trivs, helt enkelt. Arbetsuppgifterna har inte heller varit desamma under de här 30 åren, och inte cheferna, medarbetarna eller statens uppdrag. Saker förändras, vilket jag uppskattar, säger Hans Jonsson.