Foto: Maria Arm, SGI
Hållbar materialanvändning
Samhällsbyggande innebär omfattande miljöpåverkan eftersom stora mängder material och energi behövs. Här står infrastrukturbyggande för en stor del av samhällets material- och energiförbrukning.
Eftersom tekniska konstruktioner oftast har en mycket lång livslängd måste deras funktion säkerställas i ett långt tidsperspektiv och i ett förändrat klimat för att de ska vara ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Det är därför viktigt att projektering och dimensionering tar hänsyn till alla skeden av en konstruktions livscykel, dvs. byggande, drift och underhåll samt rivning och slutligt omhändertagande.
Återanvändning
Vid markbyggande uppkommer ofta stora mängder schaktmassor som måste hanteras. Om befintliga material såsom berg, grus och sand kan användas på plats, istället för att grävas bort och ersättas med nyproducerade material, kan naturresurser sparas och miljöbelastningen minskas, framförallt genom minskade transporter.
Modifiering
För att kunna återanvända material på plats är det ibland nödvändigt att modifiera materialens egenskaper så att de uppfyller ställda funktionskrav i den planerade konstruktionen. Modifieringen kan handla om att behandla materialen på olika sätt, t.ex. genom krossning eller kemisk stabilisering.
Alternativa material
Stora besparingar på miljö och ekonomi kan också göras om alternativ till de traditionella materialen används, t.ex. restmaterial från industrier eller värmekraftverk.
Exempel på alternativa material är krossad rivningsbetong, hyttsten (masugnsslagg), återvunnen asfalt samt aska från förbränning av skogs- eller hushållsavfall.
Föroreningar
Föroreningar i olika former påträffas ofta i de massor som uppkommer vid markbyggande, särskilt vid exploatering av stadsmiljö där diverse förorenande verksamheter har bedrivits. För att säkerställa människors hälsa och en giftfri miljö är det viktigt att dessa föroreningar omhändertas på ett säkert sätt.