Foto: SGI/Elin Sjöstedt
Vår forskning
Vi strävar efter forskning som förändrar och gör nytta. För att nå dit behöver vi möta utmaningarna i samhället och driva forskning baserad på användarnas behov.
Vi bedriver tillämpad forskning och utveckling som ett stöd i vårt samhällsuppdrag. Genom forskning och utveckling skapar vi en kunskapsbas för vår kunskapsförmedling och vår rådgivning. Forskning och utveckling innebär också en kontinuerlig utveckling av vår kompetens
Forskningen ska vara av hög vetenskaplig kvalitet för att vi ska kunna förmedla väl underbyggd kunskap, ge vägledning samt för att forskningen ska få legitimitet. Resultaten från vår forskning ska komma till nytta både i praktisk verksamhet och i annan forskning. Vi ska säkerställa hög tillgänglighet till forskningsverksamhetens resultat och kommunicerar samt implementera dessa i samverkan med våra målgrupper.
Forskningsområden
Här beskriver vi kort inriktningen för våra forskningsområden; effektivare markbyggande, renare mark och klimatanpassning.
Effektivare markbyggande
Forskning- och utvecklingsverksamheten är inriktad på att förbättra kunskapen om markens lämplighet för byggande, hur en minskad belastning på resurser och klimat i markbyggandet kan uppnås samt metoder och teknik som stödjer detta. Detta kräver förbättrad kunskap om geotekniska och geokemiska egenskaper hos jord, berg och avfallsklassificerade material, samt effektivare grundläggnings- och förstärkningsmetoder, speciellt för geotekniskt problematiska jordar, vid ändrade lastförhållanden och för klimatrelaterade laster. Genom nya tekniker och ett livscykelperspektiv kan större miljö- och resurshänsyn tas inom markbyggandet genom bland annat ökad återvinning av avfall, jord och bergmassor. Utveckling av beräkningsmetoder och beslutsstödsverktyg som kan stödja plan- och projekteringsprocessen rörande markens lämplighet för byggande och ekosystemtjänster ingår också i forskningsområdet.
Projekt inom effektivare markbyggande
Renare mark
Forskningsområdet är inriktat på föroreningsrelaterad problematik i bebyggd miljö och naturområden, både lokalt och i större skala. Forskningen har sin tyngdpunkt i att förstå hur föroreningar beter sig i, och interagerar med, miljön. Denna kunskap är grundläggande för såväl riskbedömning och karakterisering som för utveckling av behandlingsmetoder och uppföljning av dessa på lång sikt. Vår forskning innefattar även sociala och ekonomiska dimensioner, samt metoder och verktyg för att kunna bedöma hållbarheten i olika åtgärdslösningar.
Klimatanpassning
För att anpassa samhället till ett klimat i förändring behövs forskning och utveckling som avser såväl effekter på samhället, dess återhämtningsförmåga, lösningar för att anpassa samhället och uppföljning av de klimatanpassningsinsatser som görs. Forskningen är inriktad på hur meteorologiska och hydrologiska effekter av klimatförändringen påverkar markens lämplighet vad gäller egenskaper, ras-, skred- och erosionsrisker, markanvändning och påverkan på den bebyggda miljön inklusive infrastruktur. Detta innefattar även omfattningen av denna påverkan och hur den ska bedömas, mätas eller beräknas. Forskningen är även inriktad på att ta hänsyn till hur socioekonomiska dimensioner påverkas av klimatförändringen och de åtgärder som görs för att hantera dessa förändringar. En viktig del i forskningen handlar om att utvärdera om åtgärderna är effektiva, ändamålsenliga och hållbara eller om de skapar negativa följdeffekter inom andra områden som skulle kunna undvikas.
Vi driver och deltar i ett antal projekt som finansieras via Europeiska unionen. Se aktuella EU-projekt.
Vi ansvarar dessutom för ett teknikutvecklingsprogram för effektivare och snabbare sanering av förorenade områden, Tuffo.
Finansiering och stöd
Vår forskning finansieras av vårt statliga anslag och bidrag från forskningsråd, myndigheter och EU.
Som stöd för vår forskning och utvecklingsverksamhet upprätthåller vi en forskningsinfrastruktur i form av laboratorier, provfält, GIS och IT-stöd.
Forskningsresultat
Vi publicerar våra forskningsresultat genom rapportering i egna rapportserier, i andra organisationers skrifter, i vetenskapliga tidskrifter och genom bidrag till internationella och nationella konferenser.