Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Så här använder du kartorna

Här kan du se hur du kan använda de olika kartorna.

Skredriskkartan

Skredriskkartan kan du använda för att identifiera områden där skredrisken är så pass hög att det behövs mer detaljerad geoteknisk information och eventuellt stabilitetshöjande åtgärder för att få en acceptabel skredrisknivå.

Dagens risknivåer


Risknivåer 1.jpg

Område med låg skredrisk. För befintliga byggnader och anläggningar krävs ingen särskild utredning. För nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning.


image.png

Område med medelhög skredrisk. Befintliga byggnader och anläggningar kontrolleras med detaljerad stabilitetsutredning. För nyexploatering krävs minst detaljerad stabilitetsutredning och eventuellt åtgärder.


Risknivåer 3.jpg

Område med hög skredrisk. Behov av åtgärd för befintliga byggnader och anläggningar klarläggs med detaljerad och eventuellt en fördjupad stabilitetsutredning. För nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning och sannolikt stabilitetshöjande åtgärder.

För att få en uppfattning om varför skredrisken har ett visst värde inom ett specifikt område kan det vara bra att titta separat på sannolikheten för skred och konsekvensen av skred för området. Detta för att förstå vilken faktor som har störst betydelse. Med denna information ges ett hum om vilka möjligheter och begränsningar som finns för platsen samt om en åtgärd behövs. Vilken typ av åtgärd som kan vara lämplig för det specifika området har inte utretts utan behöver utredas vidare mer i detalj.

Läs mer under "Hur använder jag resultaten?".

Sannolikhetskartan

 

Sannolikhetskartan använder du till att få en överblick över stabilitetsförhållandena för olika områden utmed de karterade vattendragen. Denna karta ger en indikation på hur stabiliteten ser ut för områden med och utan bebyggelse, och även för områden som planeras att bebyggas eller användas på annat sätt än idag. Sannolikheten för skred delas in i 5 klasser, där klass 1 innebär en försumbar sannolikhet för skred (liten sannolikhet) och klass 5 innebär en påtaglig sannolikhet för skred (stor sannolikhet).

Observera att när användningen av ett markområde ändras så kan även sannolikheten för skred ändras eftersom det kan innebära en annan belastning (laster, geometriförändring, vattentryck mm) på marken. Även en förändring av dagvattenhanteringen kan påverka sannolikheten för att det ska ske ett skred. Det innebär att kartorna endast kan användas översiktligt för att identifiera områden med geotekniska säkerhetsrisker som skred, och där åtgärder eventuellt kan bli aktuella. Vid en ändrad markanvändning kommer även konsekvensen av skred att ändras för det aktuella området.

Sannolikhetsbedömningen skiljer sig något åt mellan Göta älvutredningen och de efterföljande skredriskkarteringarna. Skillnaden gäller framförallt beräkningen av sannolikhet för skred som för Göta älvutredningen använder sig av idealiserade slänter och en statistisk metod som kallas FORM, (First Order Reliability Method), medan det i de efterföljande skredriskkarteringarna har sannolikhetsberäkningarna utförts för alla utförda sektioner och inmätt geometri, men med en förenklad beräkningsmetod som kallas punktskattningsmetoden (PEM).

Känslighet för klimatpåverkan - påverkan på skredsannolikheten fram till år 2100.

Förväntad klimatförändring innebär ökad nederbörd och ökade framtida flöden i vattendragen, vilket innebär ökad erosion på slänter och bottnar, samt högre grundvatten- och porvattentryck. Erosionen får effekt på sannolikheten för att det ska ske ett skred genom att slänternas geometri förändras inom delar av det område som har skredriskkarterats. Högre grundvatten- och porvattentryck innebär en större belastning på jordmaterialet i slänten och därmed en högre skredsannolikhet. Denna påverkan på sannolikheten benämns ”känslighet för klimatpåverkan” och har delats in i tre klasser: liten, måttlig och stor påverkan. Känslighet för klimatpåverkan redovisas på sannolikhets- och skredriskkartorna med olika skrafferingar i vattendraget eller med linjetyper längs strandlinjerna för att illustrera hur områdena bakom strandlinjen kan påverkas av klimatet fram till år 2100.

Den klassning som är gjord för känslighet för klimatpåverkan är anpassad till respektive vattendrag/utredningsområde och kan inte jämföras rätt av. Tanken är att kunna lyfta fram de områden som är särskilt känsliga för klimatpåverkan och ett förändrat klimat fram till år 2100 och inför kommunernas fortsatta arbete i att prioritera områden som bör utredas mer i detalj. I nedanstående beskrivningar används begreppet att sannolikheten för skred höjs, vilket innebär att sannolikheten kan flyttas uppåt inom samma sannolikhetsklass eller gå över till sannolikhetsklass en eller fler steg högre.

Med liten känslighet för klimat innebär det att sannolikheten för skred inte höjs nämnvärt i beräkningar för en situation år 2100 med hänsyn tagen till en geometriförändring av slänterna på grund av erosion i vattendraget fram till 2100 samt med förhöjda grundvatten och portryck.

Med måttlig känslighet för klimatpåverkan innebär det att sannolikheten för skred höjs i beräkningar för en situation år 2100 med hänsyn tagen till en geometriförändring av slänterna på grund av erosion i vattendraget fram till 2100 samt med förhöjda grundvatten och portryck.

Med stor känslighet för klimatpåverkan innebär det att sannolikheten för skred definitivt höjs i beräkningar för en situation år 2100 med hänsyn tagen till en geometriförändring av slänterna på grund av erosion i vattendraget fram till 2100 samt med förhöjda grundvatten och portryck.

Beroende på vilken klass som gäller för ett område kommer klimatförändringen leda till att sannolikhetsklassen ökar inom vissa delar. I områden med den högsta sannolikhetsklassen (S5) kan redan en liten påverkan orsakad av klimatförändring innebära att skred inträffar.

När du planerar för åtgärder i ett område eller för att ett område ska användas för nya ändamål är det viktigt att ta hänsyn till hållbarhet och den klimatförändring som pågår. Den känslighet för klimatpåverkan som redovisas längs vattendragen i skredriskkarteringarna kan användas som ett delunderlag i klimatanpassningsarbetet för karterade områden.

Konsekvenskartan

Konsekvenskartan kan användas för att få en översiktlig bild över vilka konsekvenserna kan bli om ett skred skulle utlösas och att olika stor skredutbredning kan innebära olika omfattning av konsekvenser. Konsekvensvärderingen skiljer sig mellan Göta älvutredningen och de efterföljande skredriskkarteringarna. 

Konsekvensbedömningen för Göta älv gick ut på att identifiera de konsekvenser som kan uppstå och värdera dessa, så långt det är möjligt, i monetära termer. Efter värderingen gjordes en summering av konsekvenserna inom varje så kallad redovisningsruta för en tänkt skredutbredning där varje ruta har en bredd och längd av 100 meter. Det sammanlagda värdet av konsekvenserna i varje redovisningsruta har redovisats indelat i 5 olika värdeklasser. För den monetära värderingen har områdena delats in i fem konsekvensklasser, där den lägsta innebär att endast lindriga konsekvenser förväntas vid skred medan den högsta att konsekvenserna kan bli katastrofala.

De konsekvenser som tagits med för Norsälven och Säveån har identifierats med hjälp av de objekt som finns med i lantmäteriets fastighetskarta (GIS-datalager) vad avser byggnader, vägar och järnvägar samt länsstyrelsens områden med potentiellt förorenade områden, MIFO-klassade, klass 1 och 2. Respektive GIS-datalager har sedan delats in i 10 x 10 meter rutor och kombinerats så att den största konsekvensen inom respektive ruta har fått bestämma konsekvensklassen för respektive ruta. Konsekvenserna har delats in i fem konsekvensklasser där klassindelningen knyter an till klassningen från tidigare skredriskkarteringar och motsvarar en stegvis ökning av konsekvenserna i klasserna. Från klass 1 som innebär en lindrig konsekvens till klass 5 som innebär en katastrofal konsekvens.

Observera att med ändrad markanvändning så ändras även konsekvenserna av skred. Detta innebär att kartorna endast kan användas översiktligt för att identifiera områden med geotekniska säkerhetsrisker och där åtgärder eventuellt kan bli aktuella.  Konsekvenser har inte bedömts för ett förändrat klimat eftersom information om konsekvenserna för år 2100 saknas.

Den totala konsekvensen vid ett skred beror på hur stort skredet blir (skredutbredning) vilket illustreras i bilden nedan. Det vanligaste förhållandet är att ett skred börjar vid strandkanten och utvecklas bakåt i olika omfattning beroende på jordlagrens egenskaper och hur topografin ser ut i området. När det finns kvicklera i området kan utbredningen bli omfattande. Den totala konsekvensen framgår inte av konsekvenskartorna, utan måste bedömas i varje enskilt fall.

skadescenarier.pngIllustration av hur konsekvenserna av ett skred beror på skredets storlek och utbredning.

 

Mer om underlaget till konsekvenskartan

Vägar, järnvägar och byggnader är hämtade från Lantmäteriets fastighetskarta.

Beskrivning av MIFO-klassificering av potentiellt förorenade områden hittar du hos Naturvårdsverket.

Senast uppdaterad/granskad: 2021-11-30
Hjälpte informationen dig?