Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Frågor och svar

Vanliga frågor och svar som rör våra skredriskkarteringar.

Skredriskområden

  • Vad menar ni egentligen med risk?
    Publicerad 23 september 2021

    Med risk menar vi kombinationen av sannolikhet för skred och konsekvensen av skred, till exempel ju större sannolikhet för skred och ju allvarligare konsekvens i form av skador på samhällsviktiga byggnader, infrastruktur eller för människor, desto högre skredrisk.

  • Hur vet man vilka områden som har störst skredrisk?
    Publicerad 23 september 2021

    Områden med hög skredrisk är markerade med rött. I dessa områden bör man vara uppmärksam på synliga tecken på markrörelser och erosion eller liknande.
    De områden som har högst skredrisk har också störst utredningsbehov.

  • Hur stor är risken att det ska inträffa ett skred eller ras?
    Publicerad 23 september 2021

    Småskred (och erosion) sker varje år, större skred mer sällan. I kartvisningstjänsten finns ett kartlager med skredärr som visar var större skred har inträffat tidigare.

  • Bor det mycket människor där det är hög skredrisk?
    Publicerad 23 september 2021

    Vissa områden är mer bebyggda längs vattendragen. Det finns både tättbebyggda områden, naturområden och jordbruksmark som har hög skredrisk.

  • Är det risk för att människor omkommer vid ett skred?
    Publicerad 23 september 2021

    Det är ovanligt att människor omkommer vid skred i Sverige. Vid ett större skred ökar risken. Hur stor risken är har vi inte räknat på.

Miljöfarliga konsekvenser

  • Finns det miljöfarliga industrier i områdena ni undersökt?
    Publicerad 23 september 2021

    Ja, dessa ingår i konsekvensvärderingen utifrån byggnadsändamål och i vissa fall även inom förorenade områden.

  • Vad händer om det blir skred i de områden med miljöfarliga industrier?
    Publicerad 23 september 2021

    Då kan föroreningar spridas i luft, mark och/eller vatten.

Klimatförändringens påverkan på skredrisker

  • Vad händer i vattendragen när klimatet förändras?
    Publicerad 23 september 2021

    Klimatförändringen kan medföra ökad nederbörd som ger högre vattenflöden vilket kan öka erosionen i vattendragets botten och i dess slänter. Även ökad markavrinning och högre grundvatten- och portryck kan bli en följd av ökad nederbörd. Dessa faktorer kan påverka skredrisken inom vissa sträckor.

  • Hur kan man se effekter av klimatförändringen i kartorna?
    Publicerad 23 september 2021

    Vi har analyserat markområdenas känslighet för klimatpåverkan. Känsligheten visas antingen med en skraffering (streckade linjer) i vattendraget eller med olika linjetyper längs vattendraget.

Kvicklerans betydelse för skredrisken

  • Vad är kvicklera?
    Publicerad 23 september 2021

    Lera som är urlakad på salter, vid störning kollapsar kornskelettet och leran blir flytande. De sammanhållande krafterna är borta. Störning kan bero på omrörning vid byggarbeten, överlastning av leran på grund av upplag med mera.

    Här kan du se en karta över var det finns förutsättningar för kvicklera: https://gis.swedgeo.se/metodik_kvicklera/

     

     

  • Hur farlig är kvicklera?
    Publicerad 23 september 2021

    Kvicklera i sig inte är farligt, så länge man inte har eller skapar ett stabilitetsproblem. Kvicklera är inte farlig så länge den inte störs, det vill säga utsätts för kraftiga vibrationer, skred eller annan störning. Där den ligger är den inte farlig. Däremot kan utbredningen av ett skred bli större om det finns kvicklera.

  • Finns det kvicklera vid de skredriskkarterade vattendragen?
    Publicerad 23 september 2021

    Ja, på flera ställen. Det finns kvicklera även på andra ställen i Sverige, se vår kartvisningstjänst https://gis.swedgeo.se/metodik_kvicklera/ .

Prioritering av områden för skredriskkartering

  • Varför började ni med just Norsälven efter Göta älv?
    Publicerad 23 september 2021

    Norsälven var ett väl avgränsat område som var med på den första prioriteringslistan över vattendrag för skredriskkartering. Det fanns också tillräckligt med bakgrundsmaterial framme när vi började arbetet med metodikutveckling 2013.

  • Finns det fler vattendrag som ni kommer att skredriskkartera i Sverige?
    Publicerad 23 september 2021

    Vi har hittills karterat längs Göta älv, Norsälven och Säveån, och håller på med Ångermanälven. Ytterligare två vattendrag är under uppstart, Viskan och Motala ström. SGI har tagit fram en karteringsplan i rapporten SGI Publikation 47 (PDF, 1,93 MB)

     

  • Är det större skredrisker i de karterade vattendragen än på andra ställen i landet?
    Publicerad 23 september 2021

    Det finns andra vattendrag med förväntade stora skredrisker som är med bland de prioriterade . Det finns områden på andra ställen än längs vattendrag som har förutsättningar för skred, de områdena ingår inte i den prioritering som gjorts.

     

     

     

  • Varför är det större skredrisk på vissa ställen?
    Publicerad 23 september 2021

    Den skredrisk ett område har beror på en kombination av sannolikheten för skred och konsekvensen av skred. Sannolikheten för skred beror framför allt av jordlagren i marken och markytans lutning. Konsekvensen av skred beror av vad som kan komma att skadas vid ett skred tex förekomst av bebyggelse och anläggningar.

  • Vilka vattendrag i landet har risk för skred?
    Publicerad 23 september 2021

    I ett första steg identifierade vi tio prioriterade vattendragsområden med förutsättningar för skred. Senare uppdaterades prioriteringen med ytterligare vattendrag. Hur stor risk för skred det är får vidare utredningar visa.

     

  • Är det rätt att lägga stora summor av skattebetalarnas pengar på att utreda skredrisker längs ett vattendrag?
    Publicerad 23 september 2021

    Det är kostsamt att göra geotekniska undersökningar och utredningar. Vi har nu tagit fram ett underlag som kommunerna kan använda för prioritering och klimatanpassning. Skredriskkartorna ger en heltäckande bild längs vattendraget som annars kan vara svår att urskilja från enstaka geotekniska utredningar som kommunerna gör själva.

    Våra resultat avseende känslighet för klimatpåverkan är ett komplement till pågående och framtida stabilitetsutredningar. Det är viktigt att komma ihåg att det även för dagens klimat pågår erosion längs vattendragen som kan påverka stabiliteten negativt.

    En kostnads-nyttoanalys kan hjälpa till att väga kostnad för utredningar och åtgärder mot nyttan att förhindra att ett skred inträffar som kan medföra mycket stora kostnader.

    Norsälven och Säveån utgör en del av underlaget till en Vägledning för skredriskkartering som håller på att tas fram, och kan tillämpas i andra lerområden i Sverige. Skredriskkarteringar kan användas som planeringsunderlag i kommuner och länsstyrelser

    Förutom kartorna finns det också en hel del annat underlag från karteringarna som går att återanvända på olika sätt i kommunerna.

Kommun- och fastighetsägaransvar

  • Vad vill SGI att kommunen ska göra?
    Publicerad 23 september 2021

    Kommunen behöver kontakta fastighetsägare och initiera mer detaljerade utredningar i utpekade områden där stabilitetsförhållandena inte har klarlagts tillräckligt. Detta för att se om det behövs stabilitetshöjande åtgärder.

  • Blir det dyrt för kommunen att förebygga skredriskerna?
    Publicerad 23 september 2021

    Det beror på åtgärdernas omfattning, och hur många sakägare som är berörda. Det är i första hand fastighetsägarens ansvar att förebygga. Kommunen kan bidra med att initiera utredningar och ansökningar om statsbidrag.

    Läs mer om statsbidrag vid naturolyckor hos MSB

  • Kan det bli så att hus måste lösas in?
    Publicerad 23 september 2021

    Inlösen är en tänkbar åtgärd. Det är upp till kommunen och berörd fastighetsägare att utreda och genomföra med hjälp av statsbidrag.

     

  • Vad händer med fastighetsvärdena?
    Publicerad 23 september 2021

    De kan påverkas, men det är svårt att avgöra hur.

Förebygga skred

  • Vilka sätt att förebygga är bäst?
    Publicerad 23 september 2021

    Först behöver man utreda stabilitetsförhållandena mer detaljerat för att kunna föreslå rätt åtgärd. Som åtgärd kan man antingen minska sannolikheten för skred eller konsekvensen, eller en kombination. Minskning av sannolikhet innebär oftast förändring av marken som till exempel avschaktning eller motfyllning. Beroende på kostnaden för åtgärden kan det vara bättre att minska konsekvensen, det vill säga att flytta eller riva tex hus och vägar.

  • Vilket är bäst att arbeta med: minska sannolikheten eller konsekvenserna?
    Publicerad 23 september 2021

    Det beror på kostnaderna, en kostnads-nyttoanalys kan hjälpa till att väga kostnad mot nytta.

Exempel på frågor från fastighetsägare

  • Jag har köpt ett hus precis utanför utredningsområdet och är orolig att det är hög skredrisk även där?
    Publicerad 23 september 2021

    SGI kan egentligen inte säga så mycket om områdena utanför utredningsområdet. Kommunen kan ha mer information i sina arkiv.

  • Jag bor i ett område med hög skredrisknivå och undrar vad det betyder? Jag har använt och tittat i kartvisningstjänsten.
    Publicerad 23 september 2021

    Sannolikhetskartan och konsekvenskartan bildar tillsammans riskkartan. Karteringen är översiktlig och det görs generaliseringar. Karteringen identifierar områden som behöver studeras mer i detalj. Om det är detaljplanerat område kan det ligga på kommunen att utreda. Kommunen kan också ha mer underlag för den specifika platsen i sina arkiv.

  • För 1,5 år sedan styckade jag av en tomt nära ett vattendrag. Det var inget problem för kommunen och lantmäteriet med en avstyckning men nu krävs en geoteknisk undersökning för att se hur en byggnation får ske. Gör SGI den typen av undersökningar för privatpersoner?
    Publicerad 23 september 2021

    SGI gör inte sådana undersökningar, vi hänvisar till någon av de geotekniska konsulter som finns i regionen.

    Vi har lämnat över underlaget från skredriskkarteringen till aktuell kommun som kan hjälpa till att lämna ut det vidare. Kommunen kan också ha fler undersökningar i sina arkiv som kan återanvändas i din undersökning.

    Det är till exempel viktigt att stabiliteten för fastigheten klarläggs och säkerställs för planerad byggnation. Det är särskilt viktigt i områden där skredriskkarteringen påvisar hög skredrisknivå för fastigheten, med påtaglig sannolikhet för skred, och där känsligheten för klimatpåverkan också är stor. Effekter av klimatförändring som stigande vattennivåer och erosion i strandkant behöver också beaktas. SGI rekommenderar att en geoteknisk utredning avseende stabilitetsförhållandena utförs med lägst detaljerad utredningsnivå enligt IEG Rapport 4:2010 alternativt IEG Rapport 6:2008. Gäller det nybyggnation så är det viktigt att konsulten följer anvisningarna IEG Rapport 6:2008.

     

Senast uppdaterad/granskad: 2021-11-30
Hjälpte informationen dig?