Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Varför kartlägger vi skredrisker?

I Sverige finns många skredkänsliga områden. Områden längs vattendrag som rinner genom lösa jordlager är ofta mer utsatta än andra. I sådana områden kan också klimatförändringens effekter bli påtagliga med exempelvis ökade vattenflöden som medför ökad erosion och försämrad stabilitet i marklagren. Skredriskkarteringarna syftar till att ge en heltäckande bild av skredriskerna längs det aktuella vattendraget. Karteringarna ger en bild av skredrisken idag men också med perspektivet år 2100.

SGI kartlägger skredriskerna längs Sveriges älvar och vattendrag. Arbetet började med Göta älvutredningen (GÄU) 2009-2012.  Efter GÄU har SGI fått fortsatta klimatanpassningsanslag från Miljödepartementet för att bland annat genomföra ras- och skredriskkarteringar.

Karteringarna ska:

  • Vara heltäckande längs vattendraget och visa sannolikhet för skred, konsekvenser av skred samt de kombinerade skredriskerna och klimatförändringseffekter.
  • Ge underlag på översiktplanenivå
  • Bygga på metodiken som togs fram under GÄU med viss anpassning, bland annat för att få ned utredningskostnaden.

Arbetet med att utreda fler vattendrag för skredrisker fortsätter. Just nu pågår kartering längs Ångermanälven och den planeras slutföras 2022. Under 2020 påbörjades kartering även för Viskan och en förstudie för en del av Motala ström.

Kommande skredriskkarteringar finns prioriterade i SGI Publikation 47 (PDF, 1,93 MB), 2019.

Skredriskkarteringarna bidrar till en stor samhällsnytta genom att ge underlag för att:

  • Undvika/mildra konsekvenser av skred
  • Minska sannolikheten för skred
  • Stödja miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö och god giftfri miljö
  • Ge underlag till planering för framtida klimat


Princip för stabilitetsberäkning

stabilitetsbräkning.png

Skred inträffar genom att brott uppstår längs en glidyta (gul streckad linje i bilden). Jordlagren ovanför glidytan påverkas dels av pådrivande krafter, dels av mothållande krafter. Före skredet är dessa krafter i jämvikt. En rubbning av jämvikten längs glidytan kan utlösa skred. Jämvikten kan rubbas genom:

  • Ökad belastning
  • Minskad motvikt
  • Försämrad hållfasthet i slänten

Hur räknar vi ut sannolikheten för skred?

  1. 1. Vad innebär då sannolikheten för skred? Översiktligt kan man beskriva det så här: Vid beräknande av sannolikheten utgår man från den traditionella säkerhetsfaktorn, men har med spridningen i ingående parametrar, det vill säga hur stor osäkerhet som finns för respektive valt värde i beräkningen.
  2. 2. Sannolikheten för skred motsvaras av de del av ytan under kurvan mindre än Fc=1,0.
  3. 3. Har man en liten spridning i indata (geotekniska parametrar) ger det en spetsigare kurva och ytan mindre än Fc=1,0, blir mindre än om man har en stor spridning i indata vilket ger en flackare kurva och en ”tjockare svans”. Detta ger då en större sannolikhet att säkerhetsfaktorn blir mindre än Fc=1,0 och att ett skred går. (Y-axeln står för normerat antal beräkningar för respektive säkerhetsfaktor. Ytan under kurvan ska vara 1, det vill säga 100% sannolikhet)

 

Senast uppdaterad/granskad: 2021-11-30
Hjälpte informationen dig?