Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Storm Foto: Pixabay

Identifiera särskilda riskområden

I juni 2019 gav regeringen SGI och MSB i uppdrag att identifiera särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning i Sverige som är klimatrelaterade. Uppdraget omfattar också att beskriva de samhällsekonomiska konsekvenserna av de klimatrelaterade riskerna samt att rangordna riskområdena.

I den nationella strategin för klimatanpassning och i det uppdrag som nu getts till SGI och MSB belyser regeringen att risker förknippade med ras, skred, erosion och översvämning kan få mycket stora konsekvenser för människors liv och hälsa, för ekosystem och för infrastruktur, bebyggelse och kulturarv.

Regeringen bedömer därför att det finns ett behov av att identifiera särskilda riskområden i Sverige avseende ras, skred, erosion och översvämning samt rangordna dem utifrån sannolikhet, potentiella konsekvenser och särskild problematik.

Uppdraget genomförs i samarbete

SGI ansvarar för övergripande projektledning av uppdraget men arbetet bedrivs tillsammans med MSB. Uppdraget genomförs också i nära samarbete med länsstyrelserna, Naturvårdsverket, SGU och SMHI. 

Inriktning och tidplan

  •  Höst 2019: Identifiera och samla in underlag för analys.
  •  Vår 2020: Genomföra analyser för att identifiera riskområden.
  •  Höst 2020: Samhällsekonomiska konsekvensanalyser för riskområdena.
  •  Vår 2021: Sammanställning av åtgärdsplan och rapportering 31 maj 2021.

Uppdragets samhällsnytta

Genom  att rangordna riskområden enligt uppdragets målsättning, ges en bra grund för det fortsatta svenska arbetet med att klimatanpassa riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. 

Uppdragets förväntas bidra till

  • bättre kunskap inom vilka områden i Sverige där klimatrelaterade risker för ras, skred, erosion och översvämning är störst.
  • bättre förståelse för samhällsekonomiska konsekvenser för att minska riskerna för ras, skred, erosion och översvämning.
  • vägledning till att genomföra nödvändiga förebyggande åtgärder för att minimera riskerna,
  • samhällsekonomisk effektivitet genom ökad samordning av förberedande processer och konkreta åtgärder för att minska riskerna.
  • utveckling av en arena för ökat samarbete och dialog mellan myndigheter och andra relevanta aktörer vid åtgärder av klimatrelaterade risker för ras, skred, erosion och översvämning.
Senast uppdaterad/granskad: 2020-04-29
Hjälpte informationen dig?