Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Flera hus på rad, byggda intill kusten. Foto: Mikael Svensson / Scandinav bildbyrå

Forskningsområden

Här beskriver vi kort inriktningen för våra forskningsområden; effektivare markbyggande, renare mark och klimatanpassning.

Effektivare markbyggande

Forskning- och utvecklingsverksamheten är inriktad på att förbättra kunskapen om markens byggbarhet, hur en minskad belastning på resurser och klimat i markbyggandet kan uppnås samt metoder och teknik som stödjer detta. Detta kräver förbättrad kunskap om geotekniska och geokemiska egenskaper hos jord, berg och avfallsklassificerade material, samt effektivare grundläggnings- och förstärkningsmetoder, speciellt för geotekniskt problematiska jordar och vid ändrade lastförhållanden. Genom ny teknik och ett livscykelperspektiv kan större miljö- och resurshänsyn tas inom markbyggandet genom bland annat ökad återvinning av avfall, jord och bergmassor. Utveckling av beräkningsmetoder och beslutsstödsverktyg som kan stödja plan- och projekterings-processen genom att bearbeta och förmedla information och data rörande markens byggbarhet ingår.

Aktuella forskningsprojekt inom effektivare markbyggande

Renare mark

Forskningen är inriktad på att bidra till att effektivisera det nationella arbetet med förorenade områden. Forskningsområdet omfattar förekomst av föroreningar i både bebyggd miljö och naturområden. Hur föroreningar beter sig i, och interagerar med, miljön är en central fråga med relevans för såväl riskbedömning och karakterisering av förorenade media som för utveckling av behandlingsmetoder och uppföljning av dessa på lång sikt. Utöver de miljömässiga aspekterna ingår också de sociala och ekonomiska dimensionerna samt metoder och verktyg för att bedöma hållbarhet. Utveckling av nya åtgärdsmetoder samt effektivare schaktning och återanvändning av behandlade eller obehandlade överskottsmassor är angeläget. Åtgärderna syftar till att antingen minska mängderna förorening i miljön eller att minska föroreningarnas tillgänglighet för upptag och spridning, exempelvis genom stabilisering av föroreningarna. Metoder som ger bättre precision i riskbedömning och karakterisering kan också bidra till att mindre mängder rena eller lågförorenade massor läggs på deponi.

Aktuella projekt inom renare mark

Klimatanpassning

För att anpassa samhället till ett klimat i förändring behövs forskning och utveckling som avser såväl effekter på samhället, dess återhämtningsförmåga, lösningar för att anpassa samhället och uppföljning av de klimatanpassningsinsatser som görs. Forskningen är inriktad på hur meteorologiska och hydrologiska effekter av klimatförändringen påverkar markens lämplighet vad gäller egenskaper, ras-, skred- och erosionsrisker, markan-vändning och påverkan på den bebyggda miljön inklusive infrastruktur. Detta innefattar även omfattningen av denna påverkan och hur den ska bedömas, mätas eller beräknas. Denna kunskap utgör ett underlag för möjlig bedömning av markens/naturens och samhällets förmåga att återhämta sig (resiliens), vilken vi idag inte har tillräcklig kunskap om. En del av processen klimatanpassning, som inte är tillräckligt utvecklad idag, är uppföljning och utvärdering av de insatser som görs. Det är viktigt att kunna utvärdera om åtgärderna är effektiva och ändamålsenliga eller om de skapar negativa följdeffekter inom andra områden som skulle kunna undvikas. För att kunna utveckla effektiva, ändamålsenliga och långsiktigt hållbara anpassningslösningar på alla plannivåer behövs såväl grundläggande kunskap om hur marken påverkas av klimatförändringen, som kunskap om effekter av hittills utförda åtgärder.

Aktuella projekt inom klimatanpassning

Senast uppdaterad/granskad: 2017-06-22
Hjälpte informationen dig?