Vår forskning

Vi bedriver tillämpad forskning och utveckling som ett stöd i vårt samhällsuppdrag. Genom forskning och utveckling skapar vi en kunskapsbas för vår kunskapsförmedling och vår rådgivning. Forskning och utveckling innebär också en kontinuerlig utveckling av vår kompetens

Forskningen ska vara av hög vetenskaplig kvalitet för att vi ska kunna förmedla väl underbyggd kunskap, ge vägledning samt för att forskningen ska få legitimitet. Resultaten från vår forskning ska komma till nytta både i praktisk verksamhet och i annan forskning. Vi ska säkerställa hög tillgänglighet till forskningsverksamhetens resultat och kommunicerar samt implementera dessa i samverkan med våra målgrupper.

Samhällsutmaningar

Vi bedriver forskning och utveckling som möter tydliga samhällsutmaningar inom:

• Effektivare markbyggande
  

  Behoven av ett ökat bostadsbyggande, ny transportinfrastruktur, underhållsåtgärder och kapacitetshöjande åtgärder i befintlig infrastruktur är stora. Markbyggande utgör en väsentlig del av dessa investeringar. Stora samhällsbesparingar kan göras genom minskning av de geotekniskt relaterade kostnaderna och effektivare och mer hållbara metodval. Högt exploateringstryck i urbana miljöer och i kustnära riskområden gör det allt viktigare att hänsyn till markens lämplighet för byggande tas tidigt i planeringsprocessen. Övergången till ett mer cirkulärt och koldioxidneutralt samhälle, samt behovet av en mer hållbar markanvändning, ställer stora krav på byggsektorn. Förändringar krävs inom många områden, bland annat material, produkter och processer som tar större miljö- och klimathänsyn, nya företags- och marknadsmodeller, nya sätt att organisera samhället, sätt att omvandla avfall till resurser samt avgiftning av kretsloppen. 

• Renare Mark
  

  Cirka 80 000 tätorts- och landsbygdsområden i Sverige är, eller misstänks vara, förorenade med kända och mindre kända föroreningar i grundvatten, ytvatten och havs- eller sjöbottnar. Enligt Naturvårdsverkets lägesbeskrivning till regeringen 2020 behöver det nationella efterbehandlingsarbetet effektiviseras och mer hållbara åtgärdslösningar behöver utvecklas för att nå det nationella miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö. Särskilt uppmärksammat under senare år är så kallade ”Nya ämnen” (emerging contaminants) som till exempel PFAS från brandskyddsskum och andra källor. Förorenade sediment och fiberbankar är också viktiga att åtgärda. Här finns såväl stora mängder, som höga halter och en cocktail av föroreningar att beakta.  Ytterligare problematik berör skydd av jord, sediment och vatten som naturresurser, där föroreningar är ett av flera hot. Behovet av att ställa om samhället till en cirkulär ekonomi och även cirkulär markanvändning är aspekter som påverkar arbetet kring förorenade områden och giftfri miljö, där målsättningar kan vara gemensamma eller i konflikt med varandra. Ekonomiska och sociala avvägningar, klimatmål, klimatförändringens effekter, hållbar hantering av förorenade massor och resurshushållning behöver beaktas.

• Klimatanpassning

  Klimatförändringen väntas innebära bland annat förändrad temperatur, förhöjd havsnivå, förändrad nederbörd och avrinning i Sverige. Det kommer att få direkta konsekvenser för markens byggbarhet och risken för naturolyckor. Anpassning av samhället till ett förändrat klimat är komplext och kräver samverkan över både sektoriella och administrativa gränser. Insatser av vitt skilda slag behövs för att klimatsäkra samhället, allt från storskalig omlokalisering och förändring av livsstil till lokala tekniska lösningar och geotekniska förstärkningsåtgärder, samt metoder och verktyg för att följa upp och utvärdera de klimatanpassningsinsatser som görs.

Finansiering och stöd

Vår forskning finansieras av vårt statliga anslag och bidrag från forskningsråd, myndigheter och EU.

Som stöd för vår forskning och utvecklingsverksamhet upprätthåller vi en forskningsinfrastruktur i form av bibliotek, laboratorier, provfält, GIS och IT-stöd.

Pågående forskning och resultat

På webbplatsen presenterar vi ett urval av våra pågående projekt. 

Vi publicerar våra forskningsresultat genom rapportering i egna rapportserier, i andra organisationers skrifter, i vetenskapliga tidskrifter och genom bidrag till internationella och nationella konferenser.