Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Ordlista

Här har vi samlat ett antal ord och begrepp som kan vara bra att känna till när man läser texter på vår hemsida. Tryck Ctrl + F för att söka på sidan.

Begrepp

Förklaring

Avlagring

Avsättning i lager av material, främst jord. Se även sediment.

Bergras, blockutfall

Med bergras menas en snabb rörelser där enskilda block eller stenar i raset rör sig fritt i förhållande till varandra nerför en sluttning. Blockutfall avser enskilt block som rasar. Se även bergskred.

Bergskred

Med skred i berg menas en snabb rörelse av en större volym berg, en del av en bergsluttning, där massan rör sig utmed ett eller flera plan i gränsen mot underliggande intakt berg.

Bergteknik

Flera betydelser:

  • Tekniken och materialegenskaper för den utrustning som används vid till exempel sprängning, schaktning, gruvbrytning, injektering och förstärkning.
  • Dimensionering av tekniska lösningar och byggmetoder i berg, inklusive hur kunskap och teorier nyttjas vid planering och byggande.
  • Allmänt för bergets tekniska egenskaper.
  • Synonymnt med kunskapsområdet ingenjörsgeologi och/eller geoteknik i berg.

Bottennmorän

Det material som avsätts under nedisningar, och packas till ett hårt lager av isen (äldre term "pinnmo").

Utgör ett kompakt moränlager som pressats samman av isen. Se även ytmorän.

Dagvatten

Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten. Se även ytvatten.

Deformation

Ändring av inbördes lägen av ett materials beståndsdelar.

Delta

Grekisk bokstav, vars form givit namn åt avlagringarna vid Nilens mynning i Medelhavet och därifrån överförts till att omfatta alla flodmynningsavlagringar.

Densitet

Kvot av massa och volym; jfr densitet under vatten, kompaktdensitet, skrymdensitet, torrdensitet, tunghet. Termen densitet används ofta i betydelsen skrymdensitet. Detta språkbruk kan godtas, om det av sammanhanget framgår att det är skrymdensitet som avses.

Dy

Jordart, huvudsakligen sammansatt av humus utan struktur.

Effektivspänning

Spänning som överförs genom kontakt mellan korn; se även portryck. 

Elastisk deformation

Återgår till sin naturliga form efter deformation. (se även plastisk deformation). 

Erosion

Nötande och bortförande av geologiskt material (jord eller berg) under inverkan av vatten, vind eller is. En orsak till erosion är att vatten i rörelse bearbetar stränder och bottnar och transporterar bort löst material som sedan avsätts på ett annat ställe. Andra orsaker kan vara stormar och isrörelser.

Fastmark

Mark som består av berg, morän eller isälvssediment och därför översiktligt i de flesta fall bedöms vara stabil när det gäller jordskred.

Finjord

Den jordartsgrupp som huvudsakligen består av ler- och siltjordar.

Finkornig jord(art)

Sammanfattande benämning för jordarter som domineras av finjord, till exempel lera, silt och gyttjelera.

Flytbenägen jord

”Kontraktant” vattenmättad jord; se även flytjord. Flytbenägen jord har i regel stor halt av silt.

Flytjord

Flytbenägen jord som kommit i flytning genom grävning, skakning eller liknande.

Friktion

Motstånd mot glidning mellan kroppar, till exempel korn; se även kohesion.

Friktionsjord

Ur hållfasthetssynpunkt skiljer man mellan kohesionsjord och friktionsjord. Friktionsjord omfattar sand, grus samt sten- och blockjordar. I dessa byggs skjuvhållfastheten i huvudsak upp av friktion mellan kornen. Morän med dominerande innehåll av sand eller grus beter sig som en friktionsjord.

Fritt grundvatten

Grundvatten som saknar avgränsning uppåt av ett för vattnet ogenomträngligt lager; se även artesiskt (grund)-vatten, bundet grundvatten.

Frostaktiv jord, tjälfarlig jord

Jord som vid tjälbildning ger tjällyftning och som vid tjällossning blir uppmjukat av frigjort överskottsvatten; se även frostpassiv jord, tjälfarlighetsklass.

Frostdjup/tjäldjup

Avstånd från markytan till den understa isotermen för 0º C.

Fyllning

1. Jord eller annat material som utlagts eller tippats inom ett område.

2. Utläggning eller tippning av fyllning.

Fältundersökning

(Geoteknisk) undersökning på plats för befintlig eller blivande byggnad eller anläggning eller område aktuellt i annat sammanhang.

Förkastning

Där angränsande delar i jordskorpan eller jodlagren förskjutits i förhållande till varandra, utefter en förkastningsyta.

Förutsättning för skred

Förutsättningar för skred kan exempelvis finnas om släntlutningen i finkorniga jordar är tillräckligt stor och/eller slänten är hög. Det kan också skapas förutsättningar om slänten avlastas i sin nedre del, exempelvis genom schaktning eller erosion i ett vattendrag, eller vid ökad belastning på marken strax ovan slänten eller i släntens övre del, till exempel genom byggnader, maskiner eller jordhögar.

Geobildtolkning

Bedömning av de geologiska eller geotekniska förhållanden som råder inom ett område med hjälp av fotografisk eller liknande registrering. (även fjärranalys).

Geohydrologi

Läran om de hydrologiska och hydrauliska egenskaperna hos vatten, under markytan. (även hydrogeologi).

Geologi

Läran om jordklotet och dess beståndsdelars tillkomst, ursprung, sammansättning och förändring.

Georadar

Instrument som alstrar radiovågor vilka reflekteras mot olika jordlagergränser eller föremål i marken tillbaka till en mottagarantenn. Mätningarna ger en bild av jord- och berglagrens strukturella uppbyggnad.

Geoteknik

Läran om jords och bergs tekniska egenskaper samt dess tillämpning vid främst byggnads- och anläggningsverksamhet. 

Geoteknik berg

 

Geoteknik berg innefattar det geotekniska ingenjörsarbetet i berg, det vill säga dimensionering och konstruktion i berg, där berget utgör en del eller hela det lastbärande materialet.

Geoteknisk stabilitetsutredning

En geoteknisk stabilitetsutredning utförs för att klarlägga en slänts säkerhet mot skred. Stabilitetsutredningar utförs stegvis till dess att slänten konstateras tillfredsställande stabil (med eller utan åtgärd). Det inledande steget görs på en översiktlig nivå med geoteknisk besiktning och överslagsberäkningar. Det följs av en detaljerad utredning och därefter fördjupad stabilitetsutredning. Omfattningen av fält- och laboratorieundersökningar ökar med ökad detaljeringsgrad. Mer detaljerad beskrivning av vad utredningarna bör innehålla ges i Skredkommissionens Rapport 3:95 och IEG Rapport 4:2010.

Geoteknisk undersökning

Klarläggande av de geotekniska förhållandena som råder inom ett område för olika ändamål till exempel vid planläggning och grundläggning.

Glacial

Is-; bildad genom verksamhet av is, företrädesvis landis.

Glaciallera

Lera bildad som sediment vid inlandsisens avsmältning; se även varvig lera.

Glidyta

Yta utefter vilken rörelse sker eller tänks ske vid brott i ett material. 

Grovjord

Den jordartsgrupp som huvudsakligen består av grus- och sandjordar.

Grovkornig jord(art)

Sammanfattande benämning för jordarter som domineras av grovjord, till exempel sand, grus, sandig morän.

Grundläggning

Utförande av grundkonstruktion. Ordet grundläggning bör inte användas i betydelsen grundkonstruktion.

Grundtryck, grundpåkänning

Tryckspänning mot jord eller berg under grundplatta.

Grundvatten

Vatten som fyller hålrummen (porer) i jord och berg till mättnad. Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2): ”allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken eller underliggande jordlager”.

Grundvattennivå, grundvattenyta

Nivå för grundvattens övre begränsningsyta.

Grus

Jordart där grusfraktionen utgör den karakteriserande delen och vars lerhalt är mindre än 15 viktprocent. Kornfraktion med kornstorlek mellan 2 och 60 mm (gäller inom geoteknikkretsar från och med 1983). Tidigare indelning 2-20 mm.

Gyttja

Ett i sjöar eller havsvikar avsatt sediment med hög halt av organiska beståndsdelar.

Humus

Organiska beståndsdelar i marken, vilka omvandlats så att den organiska strukturen gått förlorad.

Hydrologi

Läran om vattnet i naturen, dess förekomst och egenskaper.

Hållfasthet

Förmåga att motstå mekanisk eller liknande inverkan.

Höga kustlinjen (HK)

Anger den högsta nivå till vilken havet nått. Kallades tidigare även högsta marina gränsen (MG).

Infiltration

Inträngning av vätska i poröst eller sprickigt material; till exempel vattens inträngande i jord eller berg.

Ingenjörsgeologi

 

Ingenjörsgeologi kan sägas vara översättningen av materialets geologiska egenskaper (litologi, mineralogi, textur) till geotekniska värden (vanligen numeriska värden), samt till klasser, byggnadsgeologiska beskrivningar och modeller (”ground model” enligt Eurocode 7 kan sägas motsvara ingenjörsgeologisk modell eller markmodell på svenska).

Issjö

En sjö som bildats mellan iskanten och den omgivande terrängen därför att isen hindrar vattenmassornas avrinning.

Isälv

Smältvattenströmmar på eller inuti isen.

Jord

Jordskorpans lösa avlagringar; se även berg.

Jordart

Jord klassificerad efter olika indelningssätt, till exempel kornstorlek eller kemisk sammansättning.

Kapillaritet

Vätskas förmåga att till följd av ytspänning stiga eller hållas kvar i rör eller poröst material; se även kapillärvatten. Ordet kapillaritet används även i betydelsen kapillär (stig)höjd.

Kapillärbrytande skikt

Materialskikt som under antagna temperatur- och fuktförhållanden hindrar vätskegenomgång genom kapillär transport; inom geotekniken speciellt skikt i jord med liten förmåga att kapillärt hålla kvar vatten i hålrummen.

Kapillärvatten

Vatten som hålls kvar eller transporteras i hålrum i till exempel jord eller berg till följd av ytspänning; se även kapillaritet. Kapillärvattens hydrostatiska tryck är mindre än atmosfärtrycket; se även grundvatten.

Kohesionsjord

Ur hållfasthetssynpunkt skiljer man mellan kohesionsjord och friktionsjord. Kohesionsjord omfattar lera, lerig silt och de organiska jordarterna dy och gyttja. I dessa byggs skjuvhållfastheten, åtminstone vid snabb belastning, i huvudsak upp av kohesion mellan partiklarna. Även silt och morän med dominerande silt eller lerinnehåll beter sig som en kohesionsjord och räknas ofta som kohesionsjordar.

Kolprovtagare

Provtagare i form av en yttre cylindrisk del som går att förskjuta i förhållande till en inre kolv. Kolvprovtagare kan användas för att ta ostört prov i enstaka korta längder. I Sverige används kolvprovtagare enligt Svenska geotekniska föreningens standard St I och St II.

Konsolidering

Volymminskning hos jord till följd av ökad effektivspänning. Termen konsolidering används främst vid kohesionsjord i fråga om den relativt långsamma vattenutpressning som är en följd av låg permeabilitet.

Kornfördelning

Fördelning av partiklar i ett material sett till kornstorlek.

Kornstorlek

Storhet för beskrivning av korns utsträckning. Kornstorlek definieras vanligen som den minsta hålvidden i en sikt varigenom kornet kan passera. För de finaste kornen avses med kornstorlek diametern hos en sfär med samma fallhastighet.

Korrosion

Angrepp på ett material genom kemisk eller elektrokemisk reaktion med omgivande medium. Inom geotekniken avses i regel med korrosion angrepp på metall, betong, plast eller annat i jord eller berg nedfört konstruktionsmaterial. Vittring räknas inte som korrosion.

Kvartär

Det nuvarande skedet i jordens historia, omfattande den senaste årmillionen.

Kvicklera

Lera som vid belastning, skakning eller annan påverkan kan tappa hållfasthet och försättas i flytande tillstånd. Geotekniskt klassificeras en lera som kvick om sensitiviteten överstiger värdet 50 och den omrörda skjuvhållfastheten är lägre än 0,4 kPa. 

Kvicksand

Sand, vanligen ensgraderad, med låg effektivspänning, orsakad av högt portryck; se även flytbenägen jord.

Lagerföljd

Ordning och växling hos lager.

Lera

Jordart med lerhalt över 15 viktprocent.

Lermineral

Mineral med korn av mycket liten storleksordning (i regel mindre än 0,2 m) bildat huvudsakligen genom vittring av fältspats- och glimmergruppens mineral. Lermineralen som ofta utgörs av vattenhaltiga silikater och hydroxider ger lerorna deras karakteristiska egenskaper.

Lermorän, moränlera

Morän med lerhalt över 15 viktprocent. Lermorän har vanligen bildats av kalk- eller lerbergarter eller i vissa områden av äldre sedimentär lera.

Mark

Jordskorpans yttersta skikt bestående v berg eller jord, som direkt påverkas av klimat och vegetation. Ifall det finns en risk för förväxling med innebörden i ordet "jord" bör ordet mark förtydligas. Detta kan ske genom att man bildar en sammansättning, till exempel markyta, markvegetation, skogsmark, torvmark, åkermark.

Markvatten

Markvatten är vatten i jordens omättade zon, det vill säga zonen mellan grundvattenytan och markytan.

Matjord, mylla

Övre jordskikt, främst vid odlad jord. Matjord består vanligen av en blandning av mineraljord och organisk jord.

Mjäla

Jordart där mjälafraktionen utgör den karakteriserande delen och vars lerhalt är mindre än 15 viktprocent. Mjäla ingår som en del av det som nu allmännare kallas silt. (Mjäla är en äldre benämning)

Mo

Jordart där mofraktionen utgör den karakteriserande delen och vars lerhalt är mindre än 15 viktprocent. Mo delas nu allmänt på sand och silt. (Mo är en äldre benämning)

Morän

En jordart som är transporterad och avlagrad av landis och med låg grad av sortering. Moränjordar består oftast av kantigt material som innehåller en blandning av alla kornstorlekar, från lerpartiklar upp till jättelika block. I stora delar av Sverige domineras moränen av sand och silt.

Naturolycka

Olycka orsakad av plötslig händelse i naturen så som skred, ras i jord och berg, lavin, skogsbrand, storm och översvämning. Jordbävning, tsunamis och flodvågor är andra exempel på naturolyckor.

Normalkonsoliderad jord

Jord som inte varit utsatt för högre effektivspänning än den rådande; se även överkonsoliderad jord.

Permeabilitet (koefficient)

Genomtränglighet av vatten i jord eller berg; mäts som massa per area, tid och tryckgradient.

Pinnmo

Hårt packad morän, bottenmorän. (Pinnmo är en äldre benämning)

Plastisk deformation

Återgår inte till kroppens ursprungliga form efter deformation. Se även elastisk deformation.

Portryck

Tryck hos vätska eller gas i por. Med portryck menas i regel tryck hos vatten i jords porer, porvattentryck. I vissa fall skiljer man mellan porvattentryck och porgastryck.

Postglacial

Efter - is; bildad efter inlandsis.

Ras

Snabb massrörelse i jord eller i berg. I ett ras rör sig de enskilda delarna fritt i förhållande till varandra under hela förloppet.

Ravin

Dalbildning med branta sidor uteroderad genom vattenerosion i jordlager, främst finkornig jord.

Resistivitet

Kvot av fältstyrka och strömtäthet. Genom mätning av resistiviteten i jord kan man få en uppfattning av lagerföljd, grundvattenförekomst och korrosionsrisk.

Rullstensås

Det avlastade materialet närmast isälvsmynningen och som främst består av grövre sediment. Allt efter att iskanten drogs tillbaka bildades långa slingrande åsar.

Sand

Jordart där sandfraktionen utgör den karakteriserande delen och vars lerhalt är mindre än 15 viktprocent. I sandjordar dominerar sandfraktionen med kornstorlek 0,06–2 mm. Se även mo.

Sediment

Avlagring av jord i vatten eller luft genom inverkan av gravitation samt vind eller ström.

Sedimentär bergart

Bergart bildad ur sediment genom bindninga av de ingående partiklarna under inverkan högt tryck och temperatur. Cementerande bindemedel kan tillföras utifrån eller bildas genom omvandling av sedimentets beståndsdelar.

Sensitivitet

Kvot av mått på skjuvhållfasthet hos ostörd jord och hos omrörd jord.

Silt

Jordart där siltfraktionen utgör den karakteriserande delen och där lerhalten är mindre än 15 viktprocent. I siltjordar dominerar partiklar som är 0,002 – 0,06 mm i diameter. Se även mjäla, mo. 

Skjuvhållfasthet

Hållfasthet mot kraft som ger skjuvning.

Skred

Ett skred är en massa av jord (lera och/eller silt), eller en del av en bergslänt, som kommer i rörelse och som åtminstone inledningsvis är sammanhängande.

Skredrisk

Med skredrisk avses en sammanvägd bedömning av sannolikheten för ett skred och dess konsekvens.

Slamström

En flytande massa av vatten, jord och sten, som rör sig nedför en bäckravin eller en brant sluttning. Slamströmmar uppstår i samband med intensiva nederbördstillfällen eller vid snösmältning. Vanligast inträffar dessa i fjälltrakterna men förekommer mer sällan även i övriga landet.

Släntstabilitet

Släntstabilitet beskriver hur stabil en slänt är mot att skreda eller rasa. Släntstabiliteten uttrycks ofta med en beräknad säkerhetsfaktor som beskriver hur stora de pådrivande krafterna är i förhållanden till de mothållande.

Stabilitetsförbättrande åtgärd

Åtgärd för att förbättra en slänts stabilitet. En annan benämning är förstärkningsåtgärd.

Sondering

Metod att genom neddrivning av en sond i jord eller berg och mätning av motstånd mot neddrivning eller vridning bedöma jordlagers läge och mäktighet, jords relativa hållfasthet och sammansättning samt bergs sprickighet och kvalitet; se även borrning, provtagning. Sondering kan benämnas efter det material i vilket den sker, såsom jord- eller bergsondering och jord-bergsondering, efter utförandet eller den använda utrustningen. Exempelvis CPT-sondering (cone penetration test) spetstrycksondering), trycksondering, viktsondering, hejarsondering, jord-bergsondering med flera.

Spänning, påkänning

Kvot av kraft och area hos den yta, ytteryta eller tänkta snittyta, på vilken kraften verkar. Då inte annat uttrycks mäts arean på den ursprungliga, odeformerade ytan.

Sticksondering

Statisk sondering genom manuell nedtryckning av sond och subjektiv bedömning av jorden med ledning av nedtryckningsmotstånd och ljud.

Struktur

Delarnas ordning i ett sammansatt föremål; till exempel korns geometriska mönster i jord. I berg avses heterogena förhållanden i berget, så som sprickor eller förskiffring.

Svallad morän

Morän från vilken havet eller sjöarnas strandvågor sköljt ur det finare materialet.

Svallgrus

Har uppkommit på samma sätt som svallad morän, men vågorna har här i stället bearbetat isälvsavlagringarnas grus och sandlager.

Sättning

Deformation till följd av last mindre än brottlasten; Med sättning menas i allmänhet vertikal deformation hos jord. Termen används vanligen om vertikal rörelse av markyta eller underliggande lager, byggnad, väg eller liknande.

Tjäle

Fruset tillstånd hos jord.

Tjälfarlighetsklass

Grupp till vilken jord räknas med avseende på egenskaperna under tjälbildning och upptining; se även frostaktiv jord. Grus och sand samt  torv, gyttja och dyjord med mera som ger liten tjällyftning och inte upp mjukas i tjällossningen räknas som icke tjälfarlig jord, tjälfarlighets klass I. Fin lera som vanligen ger tjällyftning och i regel uppmjukas i tjällossningen räknas som måttligt tjälfarlig jord, tjälfarlighetsklass II. Silt och grov lera  som vanligen ger betydande tjällyftning och i allmänhet uppmjukas kraftigt i tjällossningen räknas som mycket tjälfarlig jord, tjälfarlighetsklass III. (Principen är fortfarande aktuell, men klassindelningen tillhör en äldre princip, Se AMA Anläggning för uppdaterade klasser.)

Tjällyftning

Höjning av markyta eller konstruktion till följd av volymändring hos jorden i samband med bildning av tjäle.

Tjälskott

Uppträngning till markyta genom spricka av upptinad vattenmättad jord under inverkan av belastning.

Torkspricka

Spricka i jord orsakad av volymminskning efter vattenavgång.

Torrskorpa

I allmänhet ytligt lager, vanligen av lera eller finsilt, som påverkas av uttorkning eller vittring.

Torv

Organisk jord, sedimentärt bildad av mer eller mindre förmultnade växtdelar.

Varvig lera

Periodiskt avlagrad glaciallera med en skiktad struktur till följd av avlagringssättet. Vissa av den varviga lerans skikt kan bestå av silt eller sand.

Vattenkvot

Kvot av den i en viss materialmängd ingående mängden vatten och den vattenfria mängden; mängden kan uttryckas som massa, volym eller på annat sätt. Inom geotekniken är termen vattenhalt utbredd i betydelsen kvot av porvattnets massa och den fuktfria jordens massa. Detta språkbruk bör undvikas. Enligt ovanstående definition är termen vattenkvot tillämplig. Med vattenhalt avses kvot av vattenmängd och hela materialmängden.

Vittring

Kemisk och mekanisk sönderdelning och omvandling av berg och jord genom inverkan av klimat, mikroorganismer och liknande; se även korrosion.

Ytmorän

Den luckra morän som är belägen på eller inuti isen vid isens avsmältning.

Ytvatten

Vatten i hav, sjöar, vattendrag samt i andra vattensamlingar på markytan.

Ändmorän

Små moränryggar som skjäts ihop framför inlandsisens kant då denna kortvarigt ryckt fram.

Överkonsoliderad jord

Jord som det tidigare rått större effektivspänning i än den rådande; se även normalkonsoliderad jord. Överkonsolidering hos jord kan även ha kemisk orsak.

 

Senast uppdaterad/granskad: 2022-06-21
Hjälpte informationen dig?