Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Två brandmän som sprutar skum på en brinnande bil. Foto: Pixabay

Högfluorerade ämnen – PFAS

I vårt arbete med förorenade områden har vi identifierat högfluorerade ämnen (PFAS) som ett fokusområde. Vi har tagit fram preliminära riktvärden för att bedöma risker med PFAS-föreningar i mark och grundvatten. Vi har som målsättning att få fram effektiva åtgärdslösningar för efterbehandling av PFAS-förorenade områden.

Vad är PFAS?

Högfluorerade ämnen (per- och polyfluorerade alkylsubstanser), PFAS består av ett stort antal olika ämnen. Det finns ungefär 5 000 olika högfluorerade ämnen i omlopp på världsmarknaden.

PFAS egenskaper – vatten-, fett- och smutsavvisande och förmåga att tåla höga temperaturer – har gjort att de har många användningsområden. Industriella tillämpningar finns exempelvis inom hårdförkromning och i hydrauloljor. Ämnena förekommer även i konsument­produkter såsom textilier, skor, kosmetika, tandtråd och skidvalla. Nya användningsområden för PFAS kommer hela tiden.

Hur sprids PFAS i miljön?

Förekomsten av högfluorerade ämnen är ett miljö- och hälsoproblem som lyfts fram i allt högre grad. Bland annat har det visat sig att dricksvattentäkter i Ronneby, Tullinge och Uppsala har varit förorenade med PFAS.

Brandövningsplatser där släckskum har hanterats har identifierats som den mest betydelsefulla källan för spridning av PFAS i miljön. Över 200 brandövningsplatser ligger i närheten av vattenskyddsområden och utgör en riskkälla. Utsläpp sker även från deponier via lakvatten och från reningsverk.

Riskbedömning av PFAS-förorenade områden

Det saknas till stor del verktyg för att bedöma de risker som ett område förorenat med PFAS utgör för människa och miljö. SGI har tidigare tagit fram preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen i mark och grundvatten. SGI genomför ett arbete med målet att redovisa generella riktvärden för PFAS i mark och grundvatten. Du kan läsa mer om det arbetet här

Uppdrag om forskning och ökad kunskap om PFAS-förorenade områden

För att minska spridningen av PFAS har SGI tillsammans med en rad andra myndigheter, däribland Naturvårdsverket, fått särskilt utpekade regeringsuppdrag. SGI ska under perioden 2022–2026 arbeta med forskning och kunskapsspridning rörande undersökning, utredning och åtgärder av PFAS-förorenade områden.

Här kan du läsa mer om uppdraget. 

Konsekvensanalys av riktvärden för PFAS i mark planeras

Naturvårdsverket planerar att i samråd med SGI påbörja en konsekvensanalys av SGI:s tidigare förslag till generella riktvärden för PFAS i mark. I avvaktan på beslut om generella riktvärden för PFAS förordar Naturvårdsverket och SGI att de preliminära riktvärdena tillämpas.
Läs mer om konsekvensanalysen här

Mer information

Det är många myndigheter som är inblandade i tillsyn och regelutveckling i frågor om PFAS-föroreningar. Därför samverkar vi kring en webbguide med samlad information om vart man ska vända sig i olika frågor. Webbguiden hittar du på Kemikalieinspektionens webbplats.

Information om PFAS hittar du också på Kemikalieinspektionens och Livsmedelsverkets webbplatser.

SGI deltar i två olika nätverk kring PFAS. Ett myndighetsnätverk som utöver SGI består av Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och representatnter för länsstyrelserna och kommunerna. Det andra nätverket är ett bredare branschnätverk och vänder sig till myndigheter, forskare, verksamhetsutövare, producenter med flera. Information om branschnätverket finns på Kemikalieinspektionens webbplats

Miljösamverkan Sverige har tagit fram ett handläggarstöd kring PFAS i lakvatten från deponier. Det bygger till stor del på insamlade mätdata från 165 svenska deponier. De presenterar bland annat de verktyg som finns för att följa upp och begränsa utflödet av PFAS från deponier. Med handläggarstödet hoppas de kunna bidra till ökad kunskap samt en utvecklad samsyn och därmed underlätta för såväl tillsynsmyndigheter som andra aktörer.

För mer information om vårt arbete med PFAS, kontakta Michael Pettersson. Se kontaktuppgifter på sidan. 

 

Senast uppdaterad/granskad: 2023-11-17
Hjälpte informationen dig?