Ångermanälven, fältbesök augusti 2015 Foto: Karin Bergdahl, SGI

Skredrisk Ångermanälven - pågående

Vi gör sedan 2012 skredriskkarteringar längs prioriterade vattendrag i Sverige, finansierat med klimatanpassningsanslag. I karteringen ingår en bedömning av klimatförändringens effekter på skredrisken. För närvarande pågår undersökningar längs Ångermanälven.

Aktuellt

Under oktober månad 2019 avser Statens geotekniska institut, SGI, att inleda en stabilitetsutredning längs en cirka 25 kilometer lång sträcka av Ångermanälven. Utredningen blir ett underlag till en heltäckande skredriskkarta för området.

Den omfattar geotekniska fältundersökningar med flera moment:

  • Sonderingar och provtagningar med borrbandvagn
  • Mätning av grundvattennivåer och porvattentryck i jorden
  • Stabilitetsberäkningar i utvalda sektioner

En upphandlad konsult (Tyréns) gör undersökningarna och utredningen. Syftet är att kartlägga djup och egenskaper i den skredkänsliga jorden, för att bestämma var undersökningarna ska fortsätta. Borrbandvagnar och mätutrustning kommer att synas i området. Kompletterande långtidsmätningar av portryck i marken pågår sedan fram till våren 2020, eventuellt längre tid.

Utredningsområdet

Utredningsområdet i etapp 1 omfattar en cirka 25 kilometer lång sträcka mellan Faxälvens mynning (uppströms) och Överlännäs (nedströms). På vägen passerar älven Sollefteå tätort. Området berör i första hand Sollefteå kommun.

Ångermanälven är på flera sätt olik tidigare karterade vattendrag i den västra delen av Sverige. Älvfåran är djupare och bredare. Geologin är annorlunda med mäktiga jordlager av sand och silt och höga, branta slänter (nipor). Skred och ras förekommer vid niporna. I området finns bebyggelse, infrastruktur, fiskevårdsintressen samt kraftbolag som kan påverkas av ett skred. Få utförda geotekniska undersökningar finns längs sträckan, med undantag av Sollefteå tätort.

SGI behöver anpassa karteringsmetoden till Ångermanälvens förhållanden. Vi har samlat in data som till exempel visar hur strandlinjen förändrats över tid. Vi har också tagit fram geologiska kartor för området mellan Nyland och Näsåker och gjort geotekniska undersökningar. Ångermanälven är med sina jordmaterial och siltslänter representativ för flera andra norrlandsälvar och Dalälven.

Tidigare arbete

Vi inledde arbetet 2015 med förberedande undersökningar. Bland annat har vi mätt portryck och grundvatten i de skredbenägna siltslänterna. Undersökningsområdet sträckte sig till en början åtta mil längs älven, från Ångermanälvens utlopp i Bottenhavet till Näsåker. 2017-2018 gjorde vi geofysiska mätningar med helikopter, provtagning i fält, erosionsberäkningar och vi placerade ut ett antal portrycksmätare och grundvattenrör i området uppströms och nedströms om Sollefteå. Vi har samlat in tidigare geotekniska undersökningar. Underlaget är en hjälp i arbetet med att utforma en lämplig karteringsmetod för älvar med liknande geologiska förutsättningar som Ångermanälven.

Utvecklingsarbete

Nipor och kraftverksdammar är utmaningar för skredriskkarteringen. Vi behöver utveckla metodiken för stabilitetsberäkning i siltslänter. Vattenkraftsanläggningarna med stor variation i flöden och vattenstånd påverkar bedömningen av erosion i ett framtida klimat.

 

 

Senast uppdaterad/granskad: 2019-09-09
Hjälpte informationen dig? Ja Nej