Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Hand som håller i prov av lera från Göta älv Foto: SGI

Skredrisk Göta älv

Göta älvdalen är ett av Sveriges mest skredutsatta områden. Flera stora skred har skett i modern tid och vår kartläggning visar att många områden längs Göta älv har fortsatt hög risk för skred.

En gång i tiden var Göta älvdalen en djup havsvik in från Västerhavet och här avsattes mäktiga lager av lera som fördes dit som slam med smältvattnet från inlandsisen. Leran är på många platser mellan 50 och 100 m djup. Efterhand som landet höjer sig ur havet formas landskapet genom erosion och skred i älvbrinkar och raviner. I vår skreddatabas finns över 200 registrerade gamla skredärr i Göta älvdalen.

Kvicklera problemet

I Göta älvdalen och på många andra platser i Sverige finns så kallad kvicklera. Det innebär att om ett skred sker så kan det utvecklas att omfatta ett stort område och därmed få stora konsekvenser. Kvicklera har egenskaper som gör att lerjordens hållfasthet försämras dramatiskt om leran skakas om. Det som från början var en ganska fast och hållbar lera tappar då sin hållfasthet nästan helt och hållet och blir flytande som filmjölk.

En orsak till att leran störs (skakas om) kan vara ett litet skred i kanten av ett vattendrag. Då störs den bakomvarande lerjorden så att den "blir kvick" och glider ut i ett följdskred. Detta kan i sin tur få till följd att lerlagren bakom störs och glider ut i skred - och på så sätt kan stora områden glida ut i en serie bakåtgripande skred. På dessa platser är det mycket viktigt att förhindra att det första utlösande skredet sker. Ett problem är dock att körtlar med kvicklera kan ligga dolda i lager av vanlig lera som inte reagerar med följdskred på samma sätt. Vi bedriver forskning för att utveckla bättre metoder att hitta och kartlägga förekomsten av kvicklera.

Skred får stora konsekvenser

Göta älv är Sveriges vattenrikaste älv, omkring 90 km lång från Vänern till Göteborg och med sex kommuner som ligger i direkt anslutning till älven. Ett nytt stort skred i Göta älv kan få stora konsekvenser för bebyggelse och för vattenförsörjningen till Göteborg och omgivande kommuner.

Klimatförändringen ökar risken

Den pågående klimatförändringen innebär ökad nederbörd i Västsverige och därmed också ökade vattenflöden i Göta älv. Det ger mer erosion i älvfåran och högre vattentryck i lerjorden vid sidan av älven. På så sätt blir risken för skred ännu större i framtiden.

Kartläggning visar hög skredrisk

Vi har på uppdrag av regeringen kartlagt skredriskerna längs hela Göta älv inklusive Nordre älv, mot bakgrund av behoven att i framtiden hantera ökade flöden i älven. I uppdraget kartlades både dagens situation och den förändring som sker till följd av klimatförändringen. I uppdraget ingick också att förbättra och utveckla metoderna för kartering och värdering av riskerna. Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Genom att identifiera olika riskområden har en bedömning gjorts av var geotekniska förstärkningsåtgärder bör utföras. En översiktlig kostnadsbedömning av de geotekniska delarna av förstärkningsåtgärderna har utförts för områden med höga skredrisker. Vidare presenteras en samlad bedömning av de geotekniska förutsättningarna för ökade flöden i Göta älv.

Arbetet har visat att det inom Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk för dagens förhållanden och att riskerna kommer att öka i ett förändrat klimat. Klimatförändringen innebär att omkring 25 % av de kartlagda områdena kommer att få en högre risknivå fram till år 2100, om inga åtgärder vidtas.

Genom att vidta geotekniska åtgärder som minskar sannolikheten för skred i dagens situation kan man samtidigt förebygga risker vid framtida ökade flöden. I första hand bör åtgärder vidtas inom prioriterade områden med hög sannolikhet för skred nära älven. Kostnaden för åtgärder i dessa områden bedömdes år 2012 till mellan 5 och 6 miljarder kronor.

Ta del av resultaten

Var uppmärksam på att underlaget från utredningarna bygger på förhållanden som gällde vid utredningstillfället. Bedömningen av risk, konsekvens och sannolikhet för skred kan ändras i takt med att åtgärder vidtas. Vi arbetar fortlöpande med att uppdatera underlaget.

Som stöd vid användning av resultaten finns vägledningen Stabilitetsförhållanden i Göta älvdalen - Vägledning vid användning av resultat från Göta älvutredningen (PDF, 8,07 MB)

Rapporter

Skredriskerna längs Göta älv, i dagens och i ett framtida klimat, redovisas i en slutrapport i tre delar. Dessutom finns 34 delrapporter med underlagsmaterial. Här finns samtliga rapporter från kartläggningen av skredrisker

Kartvisningstjänster och nedladdningsbara data

Resultaten och underlagsmaterialet har också sammanställts till olika kartvisningstjänster:

Senast uppdaterad/granskad: 2018-01-24
Hjälpte informationen dig?